Uppenbarelseboken 5
1 Och i högra handen på honom som satt på tronen såg jag en bokrulle, med skrift både på insidan och på utsidan, och förseglad med sju insegel.
Cekcoengawh boei ngawih doelh awh ak ngawi thlang ak tang kut awh hatnaak khqih ak awm hu hai na a qee cazawl ce hu nyng.
2 Och jag såg en väldig ängel som utropade med hög röst: »Vem är värdig att öppna bokrullen och bryta dess insegel?»
Cawh tha ak awm thlang khan ceityih pynoet ing awi khawteh na, “Vawhkaw hatnaak ve hqe nawh cazawl ve u ing a hlam thai kaw?” tinawh khy hy.
3 Men ingen, vare sig i himmelen eller på jorden eller under jorden, kunde öppna bokrullen eller se vad som stod däri.
Cawh khan ingkaw dek awh, dek ak kai nakaw cazawl hlam nawh ak khui dy ak toek hly u a ca pynoet awm am awm hy.
4 Och jag grät bittert över att ingen befanns vara värdig att öppna bokrullen eller se, vad som stod däri.
Cazawl hlam nawh ak khui ben ak toek hly kawi thlang pynoet awm ama awm a dawngawh kqang khing nyng.
5 Men en av de äldste sade till mig: »Gråt icke. Se, lejonet av Juda stam, telningen från Davids rot, har vunnit seger, så att han kan öppna bokrullen och och bryta dess sju insegel.»
Cawh a hqamca pynoet ing ka venawh, “Koeh kqang! Toek lah, Juda pa ak khuiawh kaw samthyyn, David Zung ing noeng hawh hy. Anih ing cazawl ingkaw hatnaak khqih ce awng thai hy,” tina hy.
6 Då fick jag se att mellan tronen och de fyra väsendena och de äldste stod ett lamm, som såg ut såsom hade det varit slaktat. Det hade sju horn och sju ögon, det är Guds sju andar, vilka äro utsända över hela jorden.
Cekcoengawh him ce a myihna ak awm tuuca pynoet, boei ngawihdoelh ang lung awh dyi nawh, ak hqing ik-oeih sai pupthli ingkaw mik khqih tahy, cekkhqi cetaw khawmdek awh a tyih Khawsang myihla khqih na awm hy.
7 Och det trädde fram och tog bokrullen ur högra handen på honom som satt på tronen.
Anih ing boei ngawihdoelh awh ak ngawi thlang ak tang kut awhkaw cazawl ce lo hy.
8 Och när han tog bokrullen, föllo de fyra väsendena och de tjugufyra äldste ned inför Lammet; och de hade var och en sin harpa och hade gyllene skålar, fulla med rökelse, det är de heligas böner.
A lawh coengawh, ik-oeih sai ak hqing pupthli tloek ingkaw a hqamca a thong pupthli tloek ce Tuuca haiawh tlu unawh beek uhy. Cekkhqi ing tingtoeng ta qip unawh thlakciimkhqi a cykcahnaak bawktui ing ak be boet ce ta qip bai uhy.
9 Och de sjöngo en ny sång som lydde så: »Du är värdig att taga bokrullen och att bryta dess insegel, ty du har blivit slaktad, och med ditt blod har du åt Gud köpt människor, av alla stammar och tungomål och folk och folkslag,
Cekkhqi ing lak thai ce sa uhy: Nang taw cazawl ingkaw hatnaak ce ak hlam aham kawih na qoe hyk ti, kawtih him na awm hawh tiksaw, na thi ing rampum ingkaw phynlum khui awhkaw thlangkhqi ce Khawsa hamna thlai hawh hyk ti.
10 och gjort dem åt vår Gud till ett konungadöme och till präster, och de skola regera på jorden»
Cemih thlangkhqi ce ram ingkaw ningnih a Khawsa a bibi aham khawsoeihkhqi na sai hawh hyk ti, ce mihkhqi ce khawmdek awh boei poe kawm uh,” tinawh sa uhy.
11 Och i min syn fick jag höra röster av många änglar runt omkring tronen och omkring väsendena och de äldste; och deras antal var tio tusen gånger tio tusen och tusen gånger tusen.
Ka toek awh khan ceityih khawzah thlang a thong thong ingkaw a sang sang ak awi ce za nyng. Cekkhqi ing ik-oeih sai ak hqing ingkaw a hqamcakhqi ing boei ngawihdoelh ce chung uhy.
12 Och de sade med hög röst: »Lammet som blev slaktat, är värdigt att mottaga makten, så ock rikedom och vishet och starkhet och ära, och pris och lov.»
Awi khawteh na: Him ce na ak awm Tuuca ing, thaawmnaak boeimangnaak ingkaw kqihchahnaak zoeksang naak ingkaw kyihcahnaak ce huh aham tyng qoe hy!” tinawh laa sa uhy.
13 Och allt skapat, både i himmelen och på jorden och under jorden och på havet, och allt vad i dem var, hörde jag säga: »Honom, som sitter på tronen, och Lammet tillhör lovet och äran och priset och väldet i evigheternas evigheter.» (aiōn g165)
Cekcoengawh khan ingkaw dek, tuicun ingkaw ak khuiawh ak awm ik-oeih sai boeih ing laa sa uhy: “Boei ngawihdoelh awh ak ngawi ingkaw Tuuca a venawh, kyihcahnaak, kqihchah naak, zoeksang naak ingkaw thaawmnaak kumqui dyna awm seh!” tinawh. (aiōn g165)
14 Och de fyra väsendena sade »amen», och de äldste föllo ned och tillbådo.
Ik-oeih sai ak hqing pupthli tloek ing, “Amen,” ti unawh a hqamcakhqi ing tluk doena bawk uhy.
