Uppenbarelseboken 10

1 Och jag såg en annan väldig ängel komma ned från himmelen. Han var klädd i en sky och hade regnbågen över sitt huvud, och hans ansikte var såsom solen, och hans ben voro såsom eldpelare;

Eka ne aneno malaika machielo maratego, kabiro lor aa e polo. Ne orwakore gi boche polo ka lihudu oumo wiye; wangʼe ne chalo gi wangʼ chiengʼ, kendo tiendene ne chalo gi sirni makakni ka mach.

2 och i sin hand hade han en öppen liten bokrulle. Och han satte sin högra fot på havet och sin vänstra på jorden.

Ne otingʼo kitabu matin moel e lwete. Nonyono nam gi tiende ma korachwich, to tiende ma koracham nonyonogo piny,

3 Och han ropade med hög röst, såsom när ett lejon ryter. Och när han hade ropat, läto de sju tordönen höra sina röster.

kendo nokok gi dwol maduongʼ machalo ka sibuor maruto. Bangʼ kosekok kamano to polo abiriyo nomor.

4 Och sedan de sju tordönen hade talat, tänkte jag skriva, men jag fick då höra en röst från himmelen säga: »Göm såsom under insegel vad de sju tordönen hava talat, och skriv icke upp det.»

To kane polo abiriyogo osemor kamano, ne adwaro ndiko gima ne awinjo kagiwacho, eka nawinjo dwol moro moa e polo mowachona niya, “Kik indik gima polo abiriyogo osewacho to lingʼ-go mana ei chunyi.”

5 Och ängeln, som jag såg stå på havet och på jorden, lyfte sin högra hand upp mot himmelen

Eka malaika mane aneno konyono nam kod piny cha notingʼo bade korachwich kochomo polo.

6 och svor vid honom som lever i evigheternas evigheter, vid honom som har skapat himmelen och vad däri är, och jorden och vad därpå är, och havet och vad däri är, och sade: »Ingen tid skall mer givas, (aiōn g165)

Kendo nokwongʼore gi nying Jal mangima nyaka chiengʼ, Jal mane ochweyo polo gik moko duto manie iye, gi piny gi gik moko duto manie iye, kod nam gi gik moko duto manie iye kowacho niya, “Deko moro ok nochak obedie ngangʼ!” (aiōn g165)

7 utan i de dagar, då den sjunde ängelns röst höres, när det sker att han stöter i sin basun, då är Guds hemliga rådslut fullbordat, i enlighet med det glada budskap som han har förkunnat för sina tjänare profeterna.»

To e kinde, ma malaika mar abiriyono nogo turumbetene, eka wach mopondo mar Nyasaye nochopi, mana kaka nonyiso jotichne ma jonabi.

8 Och den röst som jag hade hört från himmelen hörde jag nu åter tala till mig; den sade: »Gå och tag den öppna bokrulle som ängeln har i sin hand, han som står på havet och på jorden.»

Bangʼ mano dwol mane awinjo kawuoyo koa e polo cha ne ochako wuoyo koda kendo kawacho niya, “Dhiyo, ikaw kitabu moel manie lwet malaika ma onyono nam kod piny.”

9 Då gick jag bort till ängeln och bad honom att han skulle giva mig bokrullen. Och han sade till mig: »Tag den och ät upp den; den skall vålla dig bitter plåga i din buk, men i din mun skall den vara söt såsom honung.»

Omiyo ne adhi ir malaikano, mi akwaye mondo omiya kitabu matin-no. To nowachona niya, “Kawe, mondo ichame. Obiro bedo makech e iyi, to e dhogi nobed mamit ka mor kich.”

10 Då tog jag bokrullen ur ängelns hand och åt upp den; och den var i min mun söt såsom honung, men när jag hade ätit upp den, kände jag bitter plåga i min buk.

Eka nakawo kitabu matin-no manie lwet malaikano, mi achame, ne omit e dhoga ka mor kich to kane asechame nobedo makech e iya.

11 Och mig blev sagt: »Du måste än ytterligare profetera om många folk och folkslag och tungomål och konungar.

Bangʼe ne owachna niya, “Nyaka ichak ikor wach kuom ogendini mangʼeny, gi pinje mangʼeny kod joma wacho dhok mopogore opogore gi ruodhi mangʼeny.”