Psaltaren 99

1 HERREN är nu konung! Därför darra folken. Han som tronar på keruberna! Därför skälver jorden.

Herren är Konung, derföre vredgas folken; han sitter på Cherubim, derföre upprörer sig verlden.

2 HERREN är stor i Sion, och upphöjd är han över alla folk.

Herren är stor i Zion, och hög öfver all folk.

3 Därför prisar man ditt namn, det stora och fruktansvärda. Helig är han.

Man tacke ditt stora och underliga Namn, det heligt är.

4 Och konungen i sin makt älskar vad rätt är. Ja, du håller rättvisa vid makt, rätt och rättfärdighet övar du i Jakob.

Uti denna Konungens rike älskar man det rätt är; du gifver fromhet, du skaffar dom och rättfärdighet i Jacob.

5 Upphöjen HERREN, vår Gud, och tillbedjen vid hans fotapall. Helig är han.

Upphöjer Herran vår Gud; tillbedjer vid hans fotapall; ty han är helig.

6 Mose och Aron voro bland hans präster, och Samuel bland dem som åkallade hans namn; de ropade till HERREN, och han svarade dem.

Mose och Aaron ibland hans Prester, och Samuel ibland dem som hans Namn åkalla; de åkallade Herran, och han bönhörde dem.

7 I molnstoden talade han då till dem; de höllo hans vittnesbörd och den lag som han gav dem.

Han talade med dem genom en molnstod; de höllo hans vittnesbörd och bud, som han dem gaf.

8 Ja, HERRE, vår Gud, du svarade dem; du var mot dem en förlåtande Gud -- och en hämnare över deras gärningar.

Herre, du äst vår Gud; du bönhörde dem; du, Gud, gaf dem till, och straffade deras verk.

9 Upphöjen HERREN, vår Gud, och tillbedjen inför hans heliga berg. Ty helig är HERREN, vår Gud.

Upphöjer Herran vår Gud, och tillbedjer på hans helga berg; tv Herren vår Gud är helig.