Psaltaren 96
1 Sjungen till HERRENS ära en ny sång, sjungen till HERRENS ära, alla länder.
Tamagra Ra Anumzamofona kasefa zagame hunteho. Maka ama mopafima mani'naza vahe'mota Ra Anumzamofona zagame hunteho.
2 Sjungen till HERRENS ära, loven hans namn. Båden glädje var dag, förkunnen hans frälsning.
Ra Anumzamofona zagame hunenteta, agi'a ahentesga hiho. Ana nehuta vahe'ma zamagu vazino etema nezamavarea zankura, maka knafina huama huta vahera zamasamiho.
3 Förtäljen bland hedningarna hans ära, bland alla folk hans under.
Agri hihamu masazama'agura kokankoka vahera huama huta nezamasamita, hanavenentake eri'zama eri'nea zankura, huama huta maka vahera zamasamiho.
4 Ty stor är HERREN och högt lovad, fruktansvärd är han mer än alla gudar.
Ra Anumzamo'a maka zana agatereno tusi'a Anumza mani'neankino, Agrake ra agi'a erigahie. Maka havi anumzana zamagatere'neankita, Agrikuke'za korora huntegahune.
5 Ty folkens alla gudar äro avgudar, men HERREN är den som har gjort himmelen.
Na'ankure maka ama mopafima mani'naza vahe'mokizmi havi anumzantamina, amne zamazanteti tro hu'naza zantami me'naze. Hianagi anamifima me'nea monaramina, Ra Anumzamo agra'a tro hunte'ne.
6 Majestät och härlighet äro inför hans ansikte, makt och glans i hans helgedom.
Ra Anumzamo'a noma'afina ragi erino kinia mani'negeno, agri hihamune masa'amo'ene konariri'amo'enena noma'afina avite'ne.
7 Given åt HERREN, I folkens släkter, given åt HERREN ära och makt;
Ama mopafima kokankokama mani'naza vahe'mota, Ra Anumzamofona husga hunenteta, agri hihamu masa zama'aguenena husga hunteho.
8 given åt HERREN hans namns ära, bären fram skänker, och kommen i hans gårdar.
Ra Anumzamo'a agrake ra agia erigara hu'neanki agi'a erisga nehuta, ofatamia erineta, agri mono nompina ufreho.
9 Tillbedjen HERREN i helig skrud, bäven för hans ansikte, alla länder.
Ra Anumzamofona ruotage huno masa nentake'ma hu'nea avasase zama'afi mani'neta monora hunteho. Maka ama mopafima mani'naza vahe'mota, agri avure mani'neta, kore hunenteta, tamahirahiku hiho.
10 Sägen bland hedningarna: »HERREN är nu konung! Därför står jordkretsen fast och vacklar icke; han dömer folken med rättvisa.»
Ama mopafima kokankokama mani'naza vahe'mokizmia zamasamita, Ra Anumzamo'a kini mani'ne huta hiho! Ama mopa tro huntegeno hankavetino me'neankino, mago zamo'a eri kazara osugahie. Agra ana nehuno maka ama mopafima mani'naza vahera, mago avamenteke refko huzmantegahie.
11 Himmelen vare glad, och jorden fröjde sig; havet bruse och allt vad däri är.
Monane mopamokanena muse nehinkeno, hagerimokane tigu'ama me'nea zantami motanena, ranke huta Ra Anumzamofona husga hunteho.
12 Marken glädje sig och allt som är därpå, ja, då juble alla skogens träd.
Hozamokane hozafima nehagaza ne'zamota, avo nehageta musenkase hiho. Ana nehanageta zafa ta'nopafima me'nea zafamota ranke huta muse zagamera hiho.
13 inför HERREN, ty han kommer, ty han kommer för att döma jorden. Han skall döma jordens krets med rättfärdighet och folken med sin trofasthet.
Na'ankure Ra Anumzamo'ma esaniana, ama mopafima mani'naza vahe eme refko huzmanteku egahianki, agri avuga ana zana hugahaze. Ama mopafi vahe'ma eme refko huzmantesiana, fatgo avu'ava zanteti'ene, ke tamage'areti'ene huno eme refko huzmantegahie.
