Psaltaren 95

1 Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.

Oh come, let’s sing to the LORD. Let’s shout aloud to the rock of our salvation!

2 Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger.

Let’s come before his presence with thanksgiving. Let’s extol him with songs!

3 Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.

For the LORD is a great God, a great King above all gods.

4 Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;

In his hand are the deep places of the earth. The heights of the mountains are also his.

5 hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra.

The sea is his, and he made it. His hands formed the dry land.

6 Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.

Oh come, let’s worship and bow down. Let’s kneel before the LORD, our Maker,

7 Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård.

for he is our God. We are the people of his pasture, and the sheep in his care. Today, oh that you would hear his voice!

8 O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,

Don’t harden your heart, as at Meribah, as in the day of Massah in the wilderness,

9 där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.

when your fathers tempted me, tested me, and saw my work.

10 I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: »De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar.»

Forty long years I was grieved with that generation, and said, “They are a people who err in their heart. They have not known my ways.”

11 Så svor jag då i min vrede: »De skola icke komma in i min vila.»

Therefore I swore in my wrath, “They won’t enter into my rest.”