< Psaltaren 95 >
1 Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.
The praise of a Song by David. Come, let us exult in the Lord; let us make a joyful noise to God our Saviour.
2 Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger.
Let us come before his presence with thanksgiving, and make a joyful noise to him with psalms.
3 Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.
For the Lord is a great God, and a great king over all gods: for the Lord will not cast off his people.
4 Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;
For the ends of the earth are in his hands; and the heights of the mountains are his.
5 hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra.
For the sea is his, and he made it: and is hands formed the dry land.
6 Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.
Come, let us worship and fall down before him; and weep before the Lord that made us.
7 Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård.
For he is our God; and we are the people of his pasture, and the sheep of his hand.
8 O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,
To-day, if you will hear his voice, harden not your hearts, as in the provocation, according to the day of irritation in the wilderness:
9 där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.
where your fathers tempted me, proved me, and saw my works.
10 I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: »De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar.»
Forty years was I grieved with this generation, and said, They do always err in their heart, and they have not known my ways.
11 Så svor jag då i min vrede: »De skola icke komma in i min vila.»
So I sware in my wrath, They shall not enter into my rest.