Psaltaren 94

1 Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.

Ó Senhor Deus, a quem a vingança pertence, ó Deus, a quem a vingança pertence, mostra-te resplandecente.

2 Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.

Exalta-te, tu, que és juiz da terra: dá a paga aos soberbos.

3 Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?

Até quando os impios, Senhor, até quando os impios saltarão de prazer?

4 Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.

Até quando proferirão, e fallarão coisas duras, e se gloriarão todos os que obram a iniquidade?

5 Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.

Reduzem a pedaços o teu povo, e affligem a tua herança.

6 Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.

Matam a viuva e o estrangeiro, e ao orphão tiram a vida.

7 Och de säga: »HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke.»

Comtudo dizem: O Senhor não o verá; nem para isso attenderá o Deus de Jacob.

8 Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?

Attendei, ó brutaes d'entre o povo; e vós, loucos, quando sereis sabios?

9 Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?

Aquelle que fez o ouvido não ouvirá? e o que formou o olho não verá?

10 Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?

Aquelle que argúe as gentes não castigará? e o que ensina ao homem o conhecimento não saberá?

11 HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.

O Senhor conhece os pensamentos do homem, que são vaidade.

12 Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,

Bemaventurado é o homem aquem tu castigas, ó Senhor, e a quem ensinas a tua lei;

13 för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.

Para lhe dares descanço dos dias maus, até que se abra a cova para o impio.

14 Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.

Pois o Senhor não rejeitará o seu povo, nem desamparará a sua herança.

15 Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.

Mas o juizo voltará á rectidão, e seguil-o-hão todos os rectos do coração.

16 Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?

Quem será por mim contra os malfeitores? quem se porá por mim contra os que obram a iniquidade?

17 Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.

Se o Senhor não tivera ido em meu auxilio, a minha alma quasi que teria ficado no silencio.

18 När jag tänkte: »Min fot vacklar», då stödde mig din når, o HERRE:

Quando eu disse: O meu pé vacilla; a tua benignidade, Senhor, me susteve.

19 När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.

Na multidão dos meus pensamentos dentro de mim, as tuas consolações recrearam a minha alma.

20 Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,

Porventura o throno d'iniquidade te acompanha, o qual forja o mal por uma lei?

21 där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?

Elles se ajuntam contra a alma do justo, e condemnam o sangue innocente.

22 Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.

Mas o Senhor é a minha defeza; e o meu Deus é a rocha do meu refugio.

23 Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.

E trará sobre elles a sua propria iniquidade; e os destruirá na sua propria malicia: o Senhor nosso Deus os destruirá.