Psaltaren 94

1 Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.

Ayi Mukama, ggwe Katonda awalana eggwanga, ggwe Katonda awalana eggwanga, labika omasemase.

2 Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.

Golokoka, Ayi ggwe Omulamuzi w’ensi, osasule ab’amalala nga bwe kibagwanidde.

3 Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?

Ayi Mukama, omukozi w’ebibi alikomya ddi? Omukozi w’ebibi alituusa ddi ng’asanyuka?

4 Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.

Bafukumula ebigambo eby’okwewaanawaana; abakola ebibi bonna beepankapanka.

5 Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.

Babetenta abantu bo, Ayi Mukama, babonyaabonya ezzadde lyo.

6 Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.

Batta nnamwandu n’omutambuze; ne batemula ataliiko kitaawe.

7 Och de säga: »HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke.»

Ne boogera nti, “Katonda talaba; Katonda wa Yakobo tafaayo.”

8 Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?

Mwerinde mmwe abantu abatategeera. Mmwe abasirusiru muligeziwala ddi?

9 Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?

Oyo eyatonda okutu tawulira? Oyo eyakola eriiso talaba?

10 Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?

Oyo akangavvula amawanga, taakubonereze? Oyo ayigiriza abantu talina ky’amanyi?

11 HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.

Mukama amanyi ebirowoozo by’abantu; amanyi nga mukka bukka.

12 Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,

Ayi Mukama, alina omukisa oyo gw’ogunjula, gw’oyigiriza eby’omu mateeka go;

13 för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.

omuwummuzaako mu kabi kaalimu, okutuusa abakola ebibi lwe balisimirwa ekinnya.

14 Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.

Kubanga Mukama talireka bantu be; talyabulira zzadde lye.

15 Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.

Aliramula mu butuukirivu, n’abo abalina emitima emigolokofu bwe banaakolanga.

16 Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?

Ani alinnwanyisizaako abakola ebibi? Ani alinnwanirira eri abakola ebibi?

17 Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.

Singa Mukama teyali mubeezi wange, omwoyo gwange gwandiserengese emagombe.

18 När jag tänkte: »Min fot vacklar», då stödde mig din når, o HERRE:

Bwe naleekaana nti, “Nseerera!” Okwagala kwo okutaggwaawo, Ayi Mukama, ne kumpanirira.

19 När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.

Ebyeraliikiriza omutima gwange bwe byayitirira obungi, okusaasira kwo ne kuzzaamu omwoyo gwange amaanyi.

20 Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,

Oyinza okukolagana n’obufuzi obukyamu, obukaabya abantu n’amateeka gaabwe?

21 där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?

Abakola ebibi beegatta ne balumbagana abatuukirivu; atasobezza ne bamusalira ogw’okufa.

22 Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.

Naye Mukama afuuse ekiddukiro kyange eky’amaanyi; ye Katonda wange, era Olwazi lwange mwe neekweka.

23 Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.

Mukama alibabonereza olw’ebibi byabwe, n’abazikiriza olw’ebyonoono byabwe; Mukama Katonda waffe alibamalirawo ddala.