Psaltaren 94
1 Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.
O Onyenwe anyị, Chineke onye na-abọ ọbọ, o Chineke, onye na-abọ ọbọ, zipụta onwe gị.
2 Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.
Bilie, o Onye Ikpe nke ụwa; kwụghachi ndị nganga ụgwọ ọrụ ruuru ha.
3 Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?
Onyenwe anyị, ọ bụ ruo ole mgbe? Ọ bụ ruo ole mgbe ka ndị na-eme ajọ omume ga-anọgide na-aṅụrị ọṅụ?
4 Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.
Ha na-ekwuwapụ okwu mpako; ndị niile na-eme ajọ ihe jupụtara nʼitu ọnụ.
5 Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.
Ha na-azọpịa ndị gị, O Onyenwe anyị; ha na-emegbu ihe nketa gị.
6 Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.
Ha na-egbu ndị di ha nwụrụ na ndị ọbịa; ha na-egbu ndị na-enweghị nna.
7 Och de säga: »HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke.»
Ha na-asị, “Onyenwe anyị anaghị ahụ ihe ndị a; Chineke Jekọb na-agba nkịtị.”
8 Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?
Lezienụ anya, unu ndị amamihe kọrọ nʼetiti ndị m; unu ndị nzuzu, olee mgbe unu ga-amụta ihe?
9 Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?
Ọ pụtara na onye kpụrụ ntị anaghị anụ ihe? Ọ pụtara na onye kere anya anaghị ahụ ụzọ?
10 Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?
Ọ pụtara na onye na-adọ mba niile aka na ntị agaghị ata ha ahụhụ? Ọ pụtara na onye na-ezi mmadụ ihe enweghị ihe ọmụma?
11 HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.
Onyenwe anyị maara echiche obi mmadụ; ọ maara na ihe mmadụ na-eche nʼobi ya bụ naanị ihe na-enweghị isi.
12 Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,
Onye a gọziri agọzi ka mmadụ ahụ bụ, onye ị na-adọ aka na ntị, O Onyenwe anyị, onye ahụ ị na-akụziri ihe site nʼiwu gị;
13 för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.
ị na-enye ya izuike site nʼụbọchị nsogbu; tutu ruo mgbe a ga-egwuru ndị ajọ omume olulu.
14 Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.
Nʼihi na Onyenwe anyị agaghị ajụ ndị ya; ọ gaghị agbakụta ihe nketa ya azụ.
15 Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.
Ezi omume ga-abụ ntọala ikpe ikpe niile; ndị niile ndị ziri ezi nʼobi ga-agbasokwa ya.
16 Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?
Onye ga-ebiliri m imegide ndị ajọ omume? Onye ga-eguzo nʼọnọdụ m imegide ndị na-eme ajọ ihe?
17 Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.
A sị na Onyenwe anyị abịaghị nyere m aka, agaara m rịị abụ onye nwụrụ anwụ.
18 När jag tänkte: »Min fot vacklar», då stödde mig din når, o HERRE:
Mgbe m kwuru sị, “Ụkwụ m na-agbuchapụ,” ọ bụ ịhụnanya gị, O Onyenwe anyị, kwagidere m.
19 När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.
Mgbe oke nchekasị obi batara nʼime m, nkasiobi gị wetara mkpụrụobi m ọṅụ.
20 Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,
A ga-ejikọta gị na ocheeze ọchịchị ya rụrụ arụ, nke na-eweta mmekpa ahụ site nʼiwu ya?
21 där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?
Ndị ajọ omume na-ejikọta onwe ha imegide ndị ezi omume na-amakwa ndị aka ha dị ọcha ikpe ọnwụ.
22 Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.
Ma Onyenwe anyị a bụrụla ebe mgbaba e wusiri ike nye m, na Chineke m na oke nkume ebe m na-ezere ndụ.
23 Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.
Ọ ga-akwụghachi ha ụgwọ ọrụ kwesiri mmehie ha, lakwaa ha nʼiyi nʼihi ajọ omume ha; Onyenwe anyị Chineke anyị ga-ala ha nʼiyi.
