< Psaltaren 94 >

1 Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.
Dieu des vengeances, Éternel, Dieu des vengeances, apparais!
2 Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.
Lève-toi, juge de la terre, rends aux orgueilleux un salaire!
3 Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?
Jusques à quand les impies, Éternel, jusques à quand les impies seront-ils triomphants?
4 Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.
Ils profèrent, ils vomissent des discours violents, et tous les méchants se glorifient.
5 Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.
Éternel, ils écrasent ton peuple, et humilient ton héritage;
6 Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.
ils égorgent la veuve et l'étranger, et mettent à mort les orphelins;
7 Och de säga: »HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke.»
puis ils disent: « L'Éternel ne le voit pas, et le Dieu de Jacoh n'y prend pas garde. »
8 Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?
Prenez-y garde, vous, les plus stupides des hommes! et vous, insensés, quand aurez-vous la sagesse?
9 Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?
Celui qui a planté l'oreille, n'entendrait-Il pas? Celui qui a formé l'œil, ne verrait-Il pas?
10 Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?
Celui qui fait la leçon aux peuples, ne punirait-Il pas, lui qui instruit l'intelligence de l'homme?
11 HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.
L'Éternel connaît les pensées des hommes; Il sait qu'elles sont un néant.
12 Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,
Heureux l'homme que tu instruis, Éternel, et que tu enseignes par tes leçons,
13 för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.
pour le calmer en face des jours mauvais, jusqu'à ce que la fosse soit creusée à l'impie!
14 Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.
Car l'Éternel ne délaisse point son peuple, et n'abandonne point son héritage;
15 Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.
car les jugements rentreront dans la justice, et tous ceux qui ont le cœur droit, la suivront.
16 Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?
Qui est-ce qui prend mon parti contre les méchants? Qui est-ce qui m'assiste contre les artisans du mal?
17 Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.
Si Dieu n'était mon aide, bientôt mon âme habiterait le séjour du silence.
18 När jag tänkte: »Min fot vacklar», då stödde mig din når, o HERRE:
Si je dis: Mon pied chancelle; alors ta grâce, Éternel, vient me soutenir.
19 När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.
Dans les mille anxiétés de mon cœur, tes consolations restaurent mon âme.
20 Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,
Te ferais-tu l'allié d'une tyrannie funeste qui complote la ruine en dépit de la loi?
21 där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?
Ils se liguent contre la vie du juste, et ils condamnent le sang innocent.
22 Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.
Mais l'Éternel est mon rempart, et mon Dieu, mon rocher de refuge.
23 Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.
Il leur paiera le salaire de leur crime, et par leur malice même Il les détruira, Il les détruira, l'Éternel, notre Dieu.

< Psaltaren 94 >