Psaltaren 94

1 Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.

Dieu des vengeances, Éternel, Dieu des vengeances, fais briller ta splendeur!

2 Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.

Élève-toi, juge de la terre, rends la récompense aux orgueilleux!

3 Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?

Jusques à quand les méchants, ô Éternel, jusques à quand les méchants triompheront-ils?

4 Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.

Jusques à quand tous les ouvriers d'iniquité se répandront-ils en discours insolents et se glorifieront-ils?

5 Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.

Éternel, ils écrasent ton peuple, et ils oppriment ton héritage.

6 Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.

Ils tuent la veuve et l'étranger, et mettent à mort les orphelins.

7 Och de säga: »HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke.»

Et ils disent: L'Éternel ne le voit pas, le Dieu de Jacob n'y prend pas garde.

8 Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?

Prenez garde, vous les plus stupides du peuple! Insensés, quand serez-vous intelligents?

9 Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?

Celui qui plante l'oreille n'entendra-t-il pas? Celui qui forme l'œil ne verra-t-il pas?

10 Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?

Celui qui châtie les nations, ne punira-t-il pas, lui qui enseigne aux hommes la science?

11 HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.

L'Éternel connaît que les pensées de l'homme ne sont que vanité.

12 Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,

Heureux l'homme que tu châties, ô Éternel, et que tu instruis par ta loi,

13 för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.

Pour le mettre à l'abri des jours d'adversité, jusqu'à ce que la fosse soit creusée pour le méchant.

14 Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.

Car l'Éternel ne délaisse point son peuple et n'abandonne point son héritage.

15 Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.

Car le jugement sera conforme à la justice; et tous ceux qui sont droits de cœur le suivront.

16 Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?

Qui se lèvera pour moi contre les méchants? Qui m'assistera contre les ouvriers d'iniquité?

17 Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.

Si l'Éternel n'eût été mon secours, bientôt mon âme eût habité le lieu du silence.

18 När jag tänkte: »Min fot vacklar», då stödde mig din når, o HERRE:

Lorsque j'ai dit: Mon pied a glissé, ta bonté, ô Éternel, m'a soutenu.

19 När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.

Quand j'avais beaucoup de pensées au-dedans de moi, tes consolations ont réjoui mon âme.

20 Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,

Serais-tu l'allié du trône de méchanceté, qui forge des injustices contre la loi?

21 där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?

Ils s'assemblent contre l'âme du juste et condamnent le sang innocent.

22 Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.

Mais l'Éternel est ma haute retraite; mon Dieu est le rocher de mon refuge.

23 Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.

Il fera retomber sur eux leur iniquité, et les détruira par leur propre méchanceté; l'Éternel notre Dieu les détruira.