Psaltaren 94
1 Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.
Aw Bawipa, lu ak lokung Khawsa, lu ak lokung Aw Khawsa, vang pheng lah.
2 Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.
Aw Khawmdek awi ak dengkung, tho lah; ak oek qukhqi ce a nai a koem na thung lah.
3 Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?
Thlakchekhqi iqyt dy, Aw Bawipa, thlakche khqi iqyt dy ami hoel poeng kaw?
4 Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.
Oek qunaak ak awi sa unawh; thlakchekhqi ing oek qunaak ak awi ing be uhy.
5 Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.
Aw Bawipa, nak thlangkhqi ce phep a re unawh; na qo ak pangkhqi ce the a kha na uhy.
6 Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.
Nuhaikhqi ingkaw khinkhqi ce him unawh, pa ak naikhqi ce him uhy.
7 Och de säga: »HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke.»
Bawipa ing am hu hy; Jacob a Khawsa ing kawna am sui hy,” ti uhy.
8 Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?
Nangmih thlang khqing lak awh poeknaak amak takhqi aw, poek hqeet lah thaw voei uk ti; nangmih thlakqaw tloek aw, ityk awh nami cyih kaw?
9 Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?
Haa ak saikung ing am za hly nawh nu? Mik ak saikung ing am hu hly nawh nu?
10 Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?
Pilnam thlang ak cawngpyikung ing am toel hly nawh nu? Thlang ak cawngpyikung ce cyihnaak voet nawh hy voei nu?
11 HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.
Thlanghqing ak kawpoek Bawipa ing sim nawh; cekkhqi taw zilh mai ni tice sim hy.
12 Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,
Aw Bawipa, nang ing nam cuuk thlangkhqi taw a zoseen hy, nang a anaa awi ak cawngkhqi taw a zoseen hy;
13 för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.
thlakche aham lawk-kqawng ak co na a awm hlan dy kyinaak khawnghi ak khui awhkawng cekhqi ce hawih khangnaak pe hyk ti.
14 Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.
Ikawtih, Bawipa ing ak thlangkhqi cetaw am qoek tang; a qo ak pang hly tyng thlangkhqi ce am hlah tikaw.
15 Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.
Awidengnaak ce dyngnaak awh awm kawmsaw, kawlung ak dyng thlangkhqi boeih ing ce ce hquut kawm uh.
16 Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?
Thlakche ak tuk aham ka ham u nu ak dyi kaw? Ik-oeih che ak saikhqi ce u ing nu a oelh law lah voei?
17 Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.
Bawipa ing ama nik pyi mantaw, thihnaak dek khuiawh ni ka awm hly hawh hy.
18 När jag tänkte: »Min fot vacklar», då stödde mig din når, o HERRE:
Kai ing, Ka khaw bah hy,” ka ti awh ce, Aw Bawipa, na lungnaak ing nim thawh hy.
19 När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.
Ka kawpoek a kyi soeih awh, nang ngaihqepnaak ing ka hqingnaak zeel sak hy.
20 Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,
Ak awi tlyhnaak ing kyinaak pe nawh, ak plawci thai boei ngawihdoelh ingkaw nang anglakawh phaqunaak ak awm hly thai aw?
21 där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?
Cekhqi ing za qu unawh thlakdyng ce tuk uhy, ak awm dym ce thih ham dyna dawk sak uhy.
22 Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.
Cehlai Bawipa taw kai a vawngbau cak na awm nawh, kai kang thuknaak lungnu taw Khawsa ni.
23 Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.
Cekkhqi a thawlhnaak ce thung pe kawmsaw ak che sainaak awh cekkhqi ce hqe kaw; Bawipa ningnih a Khawsa ing cekkhqi ce hqe kaw.
