< Psaltaren 92 >

1 En psalm, en sång för sabbatsdagen.
Shabat küni üchün bir küy-naxsha: — Perwerdigargha teshekkür éytish, Namingni küylesh eladur, i Hemmidin Aliy Bolghuchi!
2 Det är gott att tacka HERREN och att lovsjunga ditt namn, du den Högste,
Özgermes muhebbitingni seherde, Kéchilerde bolsa, heqiqet-sadaqitingni jakarlash,
3 att om morgonen förkunna din nåd, och när natten har kommit din trofasthet,
On tarliq saz we rawabni chélip, Chiltar bilen mungluq ahangda chélish eladur!
4 med tiosträngat instrument och psaltare, med spel på harpa.
Chünki Sen Perwerdigar, Öz qilghining arqiliq méni xursen qilding, Qolliringning qilghanliri bilen men rohlinip naxsha éytimen.
5 Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar; jag vill jubla över dina händers verk.
Perwerdigar, qilghan ishliring némidégen ulughdur! Oyliring nahayiti chongqurdur!
6 Huru stora äro icke dina verk, o HERRE! Ja, övermåttan djupa äro dina tankar.
Bighem kishi buni bilmes, Hamaqet buni chüshenmes,
7 En oförnuftig man besinnar det ej, och en dåre förstår icke sådant.
Reziller ot-chöptek aynighanda, Qebihlik qilghuchilarning hemmisi güllen’gende, Menggü halak bolup kétidighanlar shulardur!
8 Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräs och ogärningsmännen blomstra allasammans, så sker det till fördärv för evig tid.
Lékin Sen, i Perwerdigar, ebedil’ebed üstün turisen.
9 Men du, HERRE, är hög evinnerligen.
Chünki mana düshmenliring, i Perwerdigar, Mana düshmenliring yoqilidu; Barliq qebihlik qilghuchilar tiripiren qiliwétilidu!
10 Ty se, dina fiender, HERRE, se, dina fiender förgås, alla ogärningsmännen bliva förströdda.
Münggüzümni yawayi buqiningkidek kötürisen; Béshim yéngi may sürkep, mesih qilinidu.
11 Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens; jag varder övergjuten med frisk olja.
Méni qest qilghanlarning [meghlubiyitini] öz közum köridu; Manga qarshilishishqa qozghalghan rezillik qilghuchilarning [ten bergenlikinimu] quliqim anglaydu.
12 Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare och mina öron höra om de onda som resa sig upp mot mig.
Heqqaniy adem xorma derixi kebi güllep-yashnaydu; U Liwandiki kédr derixidek ösidu.
13 Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd, såsom en ceder på Libanon växer han till.
Perwerdigarning öyige tikilgenler, Xudayimizning hoylilirida güllinidu;
14 Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus; de grönska i vår Guds gårdar.
Ular qérighandimu yene méwe béridu, Suluq hem yéshil ular;
15 Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott, de frodas och grönska; så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig, min klippa, han i vilken orätt icke finnes.
Shuning bilen ular Perwerdigar durustur, dep ispatlaydu; U méning qoram téshimdur, Uningda héch naheqlik yoqtur!

< Psaltaren 92 >