Psaltaren 92
1 En psalm, en sång för sabbatsdagen.
Ein Lied, ein Gesang, für den Sabbattag. Gar köstlich ist's, dem Herrn zu danken und Deinem Namen, Höchster, Lob zu singen,
2 Det är gott att tacka HERREN och att lovsjunga ditt namn, du den Högste,
des Morgens Deine Huld zu künden und in den Nächten Deine Treue
3 att om morgonen förkunna din nåd, och när natten har kommit din trofasthet,
zum Psalter mit zehn Saiten und zur Harfe, zum Saitenspiele auf der Zither.
4 med tiosträngat instrument och psaltare, med spel på harpa.
Du, Herr, erfreust mich durch Dein Tun; ich juble über Deiner Hände Werk.
5 Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar; jag vill jubla över dina händers verk.
Wie groß sind Deine Werke, Herr, und Deine Pläne tief!
6 Huru stora äro icke dina verk, o HERRE! Ja, övermåttan djupa äro dina tankar.
Der Törichte bemerkt es nimmer; der Tor beachtet's nicht.
7 En oförnuftig man besinnar det ej, och en dåre förstår icke sådant.
Wenn Frevler blühn, so ist's wie mit dem Gras. Die Übeltäter sprossen alle nur, damit sie ewig untergehen.
8 Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräs och ogärningsmännen blomstra allasammans, så sker det till fördärv för evig tid.
Du aber bist der Höchste, Herr, in Ewigkeit.
9 Men du, HERRE, är hög evinnerligen.
Denn Deine Feinde kommen um, Herr, Deine Feinde; die Übeltäter werden allesamt zerstreut.
10 Ty se, dina fiender, HERRE, se, dina fiender förgås, alla ogärningsmännen bliva förströdda.
Dem wilden Stiere gleich wächst meine Kraft; gleichwie von Öl, so ist mein Alter frisch.
11 Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens; jag varder övergjuten med frisk olja.
Mein Auge sieht mit Lust auf meine Gegner; mit Freuden hört mein Ohr von meiner Widersacher Niederlagen.
12 Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare och mina öron höra om de onda som resa sig upp mot mig.
Der Fromme sproßt wie eine Palme, und wächst wie eine Zeder auf dem Libanon,
13 Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd, såsom en ceder på Libanon växer han till.
ins Haus des Herrn verpflanzt und in den Höfen unseres Gottes grünend,
14 Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus; de grönska i vår Guds gårdar.
sie tragen noch im Alter Früchte, beständig grün und markig bleibend,
15 Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott, de frodas och grönska; så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig, min klippa, han i vilken orätt icke finnes.
zur Kunde, daß der Herr gerecht, daß er mein Hort ist ohne Tadel.
