Psaltaren 91

1 Den som sitter under den Högstes beskärm och vilar under den Allsmäktiges skugga,

Ti što prebivaš pod zaštitom Višnjega, što počivaš u sjeni Svemogućega,

2 han säger: »I HERREN har jag min tillflykt och min borg, min Gud, på vilken jag förtröstar.»

reci Jahvi: “Zaklone moj! Utvrdo moja! Bože moj u koga se uzdam!”

3 Ja, han skall rädda dig ifrån fågelfängarens snara och ifrån pesten, som fördärvar.

Jer on će te osloboditi od zamke ptičarske, od kuge pogubne.

4 Med sina fjädrar skall han betäcka dig, och under hans vingar skall du finna tillflykt; hans trofasthet är sköld och skärm.

Svojim će te krilima zaštititi i pod njegova ćeš se krila skloniti: Vjernost je njegova štit i obrana!

5 Du skall icke behöva frukta nattens fasor, icke pilen, som flyger om dagen,

Nećeš se bojati strašila noćnoga ni strelice što leti danju,

6 icke pesten, som går fram i mörkret, eller farsoten, som ödelägger vid middagens ljus.

ni kuge što se šulja kroz tmine, ni pošasti što hara o podne.

7 Om ock tusen falla vid din sida, ja, tio tusen vid din högra sida, så skall det dock icke drabba dig.

Pa nek' padaju tisuće kraj tebe, deseci tisuća s desne tvoje, tebi se neće primaći!

8 Dina ögon skola blott skåda därpå med lust, och du skall se de ogudaktigas lön.

Tek što okom pogledaš, već ćeš vidjeti plaću grešnika.

9 Ty du har sagt: »Du, HERRE, är mitt skygd», och du har gjort den Högste till din tillflykt.

Jer Jahve je zaklon tvoj, Višnjega odabra sebi za okrilje.

10 Ingen olycka skall vederfaras dig, och ingen plåga skall nalkas din hydda.

Neće te snaći nesreća, nevolja se neće prikučiti šatoru tvojemu.

11 Ty han skall giva sina änglar befallning om dig, att de skola bevara dig på alla dina vägar.

Jer anđelima svojim zapovjedi da te čuvaju na svim putima tvojim.

12 De skola bära dig på händerna, så att du icke stöter din fot mot någon sten.

Na rukama će te nositi da se ne spotakneš o kamen.

13 Över lejon och huggormar skall du gå fram, du skall trampa ned unga lejon och drakar.

Nogom ćeš gaziti lava i ljuticu, zgazit ćeš lavića i zmiju.

14 »Han håller sig intill mig, därför skall jag befria honom; jag skall beskydda honom, därför att han känner mitt namn.

Izbavit ću ga jer me ljubi, zakrilit ga jer poznaje ime moje.

15 Han åkallar mig, och jag skall svara honom; jag är med honom i nöden, jag skall rädda honom och låta honom komma till ära.

Zazvat će me, a ja ću ga uslišiti, s njim ću biti u nevolji, spasit ću ga i proslaviti.

16 Jag skall mätta honom med långt liv och låta honom se min frälsning.»

Nasitit ću ga danima mnogim, pokazat' mu spasenje svoje.”