Psaltaren 90
1 En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.
Oh ʼAdonay, Tú fuiste nuestro Refugio en todas las generaciones.
2 Förrän bergen blevo till och du frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, o Gud.
Antes que nacieran las montañas, O formaras la tierra y el mundo, Desde la eternidad y hasta la eternidad, Tú eres ʼEL.
3 Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: »Vänden åter, I människors barn.»
Devuelves el hombre al polvo, Y dices: Conviértanse, hijos de hombres.
4 Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går; ja, de äro såsom en nattväkt.
Porque 1.000 años delante de tus ojos son como el día de ayer que pasó, O como una de las vigilias de la noche.
5 Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn. Om morgonen likna de gräset som frodas;
Los arrastras con torrentes de agua. Son como un sueño. Son como la hierba que crece en la mañana.
6 det blomstrar upp och frodas om morgonen, men om aftonen torkar det bort och förvissnar.
En la mañana reverdece y florece, Hacia la llegada de la noche se marchita y se seca.
7 Ty vi förgås genom din vrede, och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.
Porque somos consumidos con tu ira, Y con tu furor somos turbados.
8 Du ställer våra missgärningar inför dig, våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.
Colocaste nuestras iniquidades ante Ti, Nuestras cosas ocultas a la luz de tu rostro.
9 Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse, vi lykta våra år såsom en suck.
Porque todos nuestros días declinan a causa de tu ira. Terminamos nuestros años como un suspiro.
10 Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.
Los días de nuestra vida son 70 años, Y en los robustos, 80 años. Sin embargo, su fortaleza es molestia y trabajo, Porque pronto pasan y volamos.
11 Vem besinnar din vredes makt och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?
¿Quién entiende el poder de tu ira Y tu indignación como debes ser temido?
12 Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan.
Enséñanos a contar nuestros días De tal modo que traigamos al corazón sabiduría.
13 HERRE, vänd åter. Huru länge dröjer du? Förbarma dig över dina tjänare.
Vuélvete, oh Yavé. ¿Hasta cuándo? Ten compasión de tus esclavos.
14 Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, så att vi få jubla och vara glada i alla våra livsdagar.
En la mañana sácianos de tu misericordia, Y cantaremos y nos alegraremos todos nuestros días.
15 Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss, så många år som vi hava lidit olycka.
Alégranos según los días que nos afligiste, Y los años en los cuales vimos el mal.
16 Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare och din härlighet över deras barn.
Que tu obra aparezca en tus esclavos, Y tu majestad en sus hijos.
17 Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet komme över oss. Må du främja för oss våra händers verk; ja, våra händers verk främje du.
Sea la gracia de ʼAdonay nuestro ʼElohim sobre nosotros, Y nos confirme la obra de nuestras manos. ¡Sí, confirma la obra de nuestras manos!
