Psaltaren 90

1 En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.

Oración de Moisés, varón de Dios. Oh Señor, Tú eres de generación en generación.

2 Förrän bergen blevo till och du frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, o Gud.

Antes que los montes fuesen engendrados, y naciesen la tierra y el orbe, y desde la eternidad hasta la eternidad, Tú, oh Dios, eres.

3 Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: »Vänden åter, I människors barn.»

Tú reduces a los mortales al polvo, y les dices: “Reintegraos, hijos de Adán.”

4 Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går; ja, de äro såsom en nattväkt.

Así como mil años son a tus ojos lo que el día de ayer, una vez que ha pasado, y lo que una vigilia de la noche,

5 Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn. Om morgonen likna de gräset som frodas;

así (a los hombres) los arrebatas, y son como un sueño matutino, como la hierba verde;

6 det blomstrar upp och frodas om morgonen, men om aftonen torkar det bort och förvissnar.

que a la mañana está en flor y crece, y a la tarde es cortada y se seca.

7 Ty vi förgås genom din vrede, och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.

Así también nos consumimos a causa de tu ira, y estamos conturbados por tu indignación.

8 Du ställer våra missgärningar inför dig, våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.

Has puesto ante tus ojos nuestros delitos, y a la luz de tu rostro nuestros pecados ocultos,

9 Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse, vi lykta våra år såsom en suck.

porque todos nuestros días declinan por efecto de tu ira, nuestros días pasan como un suspiro.

10 Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.

Los días de nuestra vida son en suma setenta años, y en los robustos, ochenta; y los más de ellos son pena y vanidad, porque pronto han pasado y nos volamos.

11 Vem besinnar din vredes makt och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?

¿Quién pesa según el temor que te es debido la vehemencia de tu ira y tu indignación?

12 Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan.

Enséñanos a contar nuestros días, para que lleguemos a la sabiduría del corazón.

13 HERRE, vänd åter. Huru länge dröjer du? Förbarma dig över dina tjänare.

Vuélvete, Yahvé —¿hasta cuándo?— y sé propicio a tus siervos.

14 Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, så att vi få jubla och vara glada i alla våra livsdagar.

Sácianos con tu misericordia desde temprano, para que nos gocemos y nos alegremos todos nuestros días.

15 Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss, så många år som vi hava lidit olycka.

Alégranos por los días en que nos humillaste, por los años en que conocimos la desventura.

16 Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare och din härlighet över deras barn.

Manifiéstese a tus siervos tu obra, y a sus hijos tu gloria.

17 Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet komme över oss. Må du främja för oss våra händers verk; ja, våra händers verk främje du.

Y la bondad del Señor, nuestro Dios, sea sobre nosotros; y conduce Tú las obras de nuestras manos, [para que prospere la obra de nuestras manos].