< Psaltaren 90 >

1 En bön av gudsmannen Mose. Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.
“BOOK IV. A prayer of Moses, the man of God.” LORD! thou hast been our dwelling-place In all generations!
2 Förrän bergen blevo till och du frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, o Gud.
Before the mountains were brought forth, Or ever thou hadst formed the earth and the world, Even from everlasting to everlasting thou art God!
3 Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: »Vänden åter, I människors barn.»
But man thou turnest again to dust, And sayst, “Return, ye children of men!”
4 Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går; ja, de äro såsom en nattväkt.
For a thousand years are, in thy sight, As yesterday when it is past, And as a watch in the night.
5 Du sköljer dem bort; de äro såsom en sömn. Om morgonen likna de gräset som frodas;
Thou carriest him away as with a flood; He is a dream; In the morning he springeth up like grass,
6 det blomstrar upp och frodas om morgonen, men om aftonen torkar det bort och förvissnar.
Which flourisheth and shooteth up in the morning, And in the evening is cut down, and withered.
7 Ty vi förgås genom din vrede, och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.
For we are consumed by thine anger, And by thy wrath are we destroyed.
8 Du ställer våra missgärningar inför dig, våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.
Thou settest our iniquities before thee, Our secret sins in the light of thy countenance.
9 Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse, vi lykta våra år såsom en suck.
By reason of thine anger all our days vanish away; We spend our years like a thought.
10 Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.
The days of our life are threescore years and ten, And, by reason of strength, may be fourscore years: Yet is the pride of them weariness and sorrow; For it vanisheth swiftly, and we fly away.
11 Vem besinnar din vredes makt och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?
Yet who attendeth to the power of thine anger? Who with due reverence regardeth thine indignation?
12 Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan.
Teach us so to number our days, That we may apply our hearts to wisdom!
13 HERRE, vänd åter. Huru länge dröjer du? Förbarma dig över dina tjänare.
Desist, O LORD! How long—? Have compassion upon thy servants!
14 Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr, så att vi få jubla och vara glada i alla våra livsdagar.
Satisfy us speedily with thy mercy, That we may rejoice and be glad all our days!
15 Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss, så många år som vi hava lidit olycka.
Make us glad according to the time in which thou hast afflicted us; According to the years in which we have seen adversity!
16 Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare och din härlighet över deras barn.
Let thy deeds be known to thy servants, And thy glory to their children!
17 Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet komme över oss. Må du främja för oss våra händers verk; ja, våra händers verk främje du.
Let the favor of the LORD our God be upon us, And establish for us the work of our hands; Yea, the work of our hands, establish thou it!

< Psaltaren 90 >