< Psaltaren 9 >
1 För sångmästaren, till Mutlabbén; en psalm av David. Jag vill tacka HERREN av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina under.
Alabaré a Jehová con todo mi corazón: contaré todas tus maravillas.
2 Jag vill vara glad och fröjdas i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.
Alegrarme he, y gozarme he en ti: cantaré a tu nombre, o! Altísimo.
3 Ty mina fiender vika tillbaka, de falla och förgås för ditt ansikte.
Por haber sido mis enemigos vueltos atrás: caerán y perecerán delante de ti.
4 Ja, du har utfört min rätt och min sak; du sitter på din tron såsom en rättfärdig domare.
Porque has hecho mi juicio y mi causa: sentástete en trono juzgando justicia.
5 Du har näpst hedningarna och förgjort de ogudaktiga; deras namn har du utplånat för alltid och evinnerligen.
Reprendiste gentes, destruiste al malo, raíste el nombre de ellos para siempre y eternalmente.
6 Fienderna äro nedgjorda, utrotade för alltid; deras städer har du omstörtat, deras åminnelse har förgåtts.
O! enemigo, acabados son los asolamientos para siempre: y las ciudades que derribaste, su memoria pereció con ellas.
7 Men HERREN tronar evinnerligen, sin stol har han berett till doms;
Y Jehová quedará para siempre, él ha aparejado para juicio su trono.
8 och han skall döma jordens krets med rättfärdighet, han skall skipa lag bland folken med rättvisa.
Y él juzgará al mundo con justicia, juzgará a los pueblos con rectitud.
9 Så vare då HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.
Y será Jehová refugio al pobre, refugio en tiempos de la angustia.
10 Och må de som känna ditt namn förtrösta på dig; ty du övergiver icke dem som söka dig, HERRE.
Y confiarán en ti los que saben tu nombre, por cuanto no desamparaste a los que te buscaron, o! Jehová.
11 Lovsjungen HERREN, som bor i Sion, förkunnen bland folken hans gärningar.
Cantád a Jehová, el que habita en Sión: notificád en los pueblos sus obras.
12 Ty han som utkräver blodskulder har kommit ihåg dem; han har icke förgätit de betrycktas klagorop.
Porque, demandando las sangres se acordó de ellos: no se olvidó del clamor de los pobres.
13 Var mig nådig, HERRE; se huru jag plågas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp från dödens portar;
Ten misericordia de mí, Jehová: mira la aflicción que sufro de los que me aborrecen, ensalzador mío de las puertas de la muerte.
14 på det att jag må förtälja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frälsning.
Para que cuente yo todas tus alabanzas en las puertas de la hija de Sión: y me regocije en tu salud.
15 Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grävde; i det nät som de lade ut har deras fot blivit fångad.
Hundiéronse las gentes en el foso que hicieron: en la red que escondieron fue tomado su pie.
16 HERREN har gjort sig känd, han har hållit dom; han snärjer den ogudaktige i hans händers verk. Higgajón. (Sela)
Jehová fue conocido en el juicio que hizo: en la obra de sus manos fue enlazado el malo: Consideración. (Selah)
17 DE ogudaktiga vika tillbaka, ned i dödsriket, alla hedningar, de som förgäta Gud. (Sheol )
Volverse han los malos al infierno: todas las gentes que se olvidan de Dios. (Sheol )
18 Ty icke för alltid skall den fattige vara förgäten, de betrycktas hopp skall ej varda om intet evinnerligen.
Porque no para siempre será olvidado el necesitado: ni la esperanza de los pobres perecerá para siempre.
19 Stå upp, HERRE; låt icke människor få överhanden, låt hedningarna bliva dömda inför ditt ansikte.
Levántate, o! Jehová, no se fortalezca el hombre: sean juzgadas las naciones delante de ti.
20 Låt, o HERRE, förskräckelse komma över dem; må hedningarna förnimma att de äro människor. (Sela)
Pon, o! Jehová, temor en ellos: conozcan las gentes que son hombres. (Selah)