Psaltaren 9
1 För sångmästaren, till Mutlabbén; en psalm av David. Jag vill tacka HERREN av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina under.
In finem, pro occultis filii. Psalmus David. Confitebor tibi, Domine, in toto corde meo; narrabo omnia mirabilia tua.
2 Jag vill vara glad och fröjdas i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.
Lætabor et exsultabo in te; psallam nomini tuo, Altissime.
3 Ty mina fiender vika tillbaka, de falla och förgås för ditt ansikte.
In convertendo inimicum meum retrorsum; infirmabuntur, et peribunt a facie tua.
4 Ja, du har utfört min rätt och min sak; du sitter på din tron såsom en rättfärdig domare.
Quoniam fecisti judicium meum et causam meam; sedisti super thronum, qui judicas justitiam.
5 Du har näpst hedningarna och förgjort de ogudaktiga; deras namn har du utplånat för alltid och evinnerligen.
Increpasti gentes, et periit impius: nomen eorum delesti in æternum, et in sæculum sæculi.
6 Fienderna äro nedgjorda, utrotade för alltid; deras städer har du omstörtat, deras åminnelse har förgåtts.
Inimici defecerunt frameæ in finem, et civitates eorum destruxisti. Periit memoria eorum cum sonitu;
7 Men HERREN tronar evinnerligen, sin stol har han berett till doms;
et Dominus in æternum permanet. Paravit in judicio thronum suum,
8 och han skall döma jordens krets med rättfärdighet, han skall skipa lag bland folken med rättvisa.
et ipse judicabit orbem terræ in æquitate: judicabit populos in justitia.
9 Så vare då HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.
Et factus est Dominus refugium pauperi; adjutor in opportunitatibus, in tribulatione.
10 Och må de som känna ditt namn förtrösta på dig; ty du övergiver icke dem som söka dig, HERRE.
Et sperent in te qui noverunt nomen tuum, quoniam non dereliquisti quærentes te, Domine.
11 Lovsjungen HERREN, som bor i Sion, förkunnen bland folken hans gärningar.
Psallite Domino qui habitat in Sion; annuntiate inter gentes studia ejus:
12 Ty han som utkräver blodskulder har kommit ihåg dem; han har icke förgätit de betrycktas klagorop.
quoniam requirens sanguinem eorum recordatus est; non est oblitus clamorem pauperum.
13 Var mig nådig, HERRE; se huru jag plågas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp från dödens portar;
Miserere mei, Domine: vide humilitatem meam de inimicis meis,
14 på det att jag må förtälja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frälsning.
qui exaltas me de portis mortis, ut annuntiem omnes laudationes tuas in portis filiæ Sion:
15 Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grävde; i det nät som de lade ut har deras fot blivit fångad.
exultabo in salutari tuo. Infixæ sunt gentes in interitu quem fecerunt; in laqueo isto quem absconderunt comprehensus est pes eorum.
16 HERREN har gjort sig känd, han har hållit dom; han snärjer den ogudaktige i hans händers verk. Higgajón. (Sela)
Cognoscetur Dominus judicia faciens; in operibus manuum suarum comprehensus est peccator.
Convertantur peccatores in infernum, omnes gentes quæ obliviscuntur Deum. (Sheol h7585)
18 Ty icke för alltid skall den fattige vara förgäten, de betrycktas hopp skall ej varda om intet evinnerligen.
Quoniam non in finem oblivio erit pauperis; patientia pauperum non peribit in finem.
19 Stå upp, HERRE; låt icke människor få överhanden, låt hedningarna bliva dömda inför ditt ansikte.
Exsurge, Domine; non confortetur homo: judicentur gentes in conspectu tuo.
20 Låt, o HERRE, förskräckelse komma över dem; må hedningarna förnimma att de äro människor. (Sela)
Constitue, Domine, legislatorem super eos, ut sciant gentes quoniam homines sunt.
