Psaltaren 9
1 För sångmästaren, till Mutlabbén; en psalm av David. Jag vill tacka HERREN av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina under.
Til Sangmesteren. Al-mut-labben. En Salme af David. Jeg vil takke HERREN af hele mit Hjerte, kundgøre alle dine Undere,
2 Jag vill vara glad och fröjdas i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.
glæde og fryde mig i dig, lovsynge dit Navn, du Højeste,
3 Ty mina fiender vika tillbaka, de falla och förgås för ditt ansikte.
fordi mine Fjender veg, faldt og forgik for dit Aasyn.
4 Ja, du har utfört min rätt och min sak; du sitter på din tron såsom en rättfärdig domare.
Thi du hævded min Ret og min Sag, du sad paa Tronen som Retfærds Dommer.
5 Du har näpst hedningarna och förgjort de ogudaktiga; deras namn har du utplånat för alltid och evinnerligen.
Du trued ad Folkene, rydded de gudløse ud, deres Navn har du slettet for evigt.
6 Fienderna äro nedgjorda, utrotade för alltid; deras städer har du omstörtat, deras åminnelse har förgåtts.
Fjenden er borte, lagt øde for stedse, du omstyrted Byer, de mindes ej mer.
7 Men HERREN tronar evinnerligen, sin stol har han berett till doms;
Men HERREN troner evindelig, han rejste sin Trone til Dom,
8 och han skall döma jordens krets med rättfärdighet, han skall skipa lag bland folken med rättvisa.
skal dømme Verden med Retfærd, fælde Dom over Folkefærd med Ret.
9 Så vare då HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.
HERREN blev de fortryktes Tilflugt, en Tilflugt i Trængselstider;
10 Och må de som känna ditt namn förtrösta på dig; ty du övergiver icke dem som söka dig, HERRE.
og de stoler paa dig, de, som kender dit Navn, thi du svigted ej dem, der søgte dig, HERRE.
11 Lovsjungen HERREN, som bor i Sion, förkunnen bland folken hans gärningar.
Lovsyng HERREN, der bor paa Zion, kundgør blandt Folkene, hvad han har gjort!
12 Ty han som utkräver blodskulder har kommit ihåg dem; han har icke förgätit de betrycktas klagorop.
Thi han, der hævner Blodskyld, kom dem i Hu, han glemte ikke de armes Raab:
13 Var mig nådig, HERRE; se huru jag plågas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp från dödens portar;
»HERRE, vær naadig, se, hvad jeg lider af Avindsmænd, du, som løfter mig op fra Dødens Porte,
14 på det att jag må förtälja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frälsning.
at jeg kan kundgøre al din Pris, juble over din Frelse i Zions Datters Porte!«
15 Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grävde; i det nät som de lade ut har deras fot blivit fångad.
Folkene sank i Graven, de grov, deres Fod blev hildet i Garnet, de satte.
16 HERREN har gjort sig känd, han har hållit dom; han snärjer den ogudaktige i hans händers verk. Higgajón. (Sela)
HERREN blev aabenbar, holdt Dom, den gudløse hildedes i sine Hænders Gerning. — Higgajon (Sela)
Til Dødsriget skal de gudløse fare, alle Folk, der ej kommer Gud i Hu. (Sheol h7585)
18 Ty icke för alltid skall den fattige vara förgäten, de betrycktas hopp skall ej varda om intet evinnerligen.
Thi den fattige glemmes ikke for evigt, ej skuffes evindelig ydmyges Haab.
19 Stå upp, HERRE; låt icke människor få överhanden, låt hedningarna bliva dömda inför ditt ansikte.
Rejs dig, HERRE, lad ikke Mennesker faa Magten, lad Folkene dømmes for dit Aasyn;
20 Låt, o HERRE, förskräckelse komma över dem; må hedningarna förnimma att de äro människor. (Sela)
HERRE, slaa dem med Rædsel, lad Folkene kende, at de er Mennesker! (Sela)
