Psaltaren 89

1 En sång av esraiten Etan. Jag vill sjunga om HERRENS nådegärningar evinnerligen; jag vill låta min mun förkunna din trofasthet, från släkte till släkte.

O Gospodovih milostih bom prepeval na veke, s svojimi usti bom vsem rodovom razglašal tvojo zvestobo.

2 Ja, jag säger: För evig tid skall nåd byggas upp; i himmelen, där befäster du din trofasthet.

Kajti rekel sem: »Usmiljenje bo zgrajeno na veke, svojo zvestobo boš utrdil v samih nebesih.«

3 »Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjänare David:

S svojim izbranim sem sklenil zavezo, prisegel sem Davidu, svojemu služabniku:

4 'Jag skall befästa din säd för evig tid och bygga din tron från släkte till släkte.'» (Sela)

»Tvoje seme bom utrdil na veke in tvoj prestol zgradil za vse rodove.« (Sela)

5 Av himlarna prisas dina under, o HERRE, och i de heligas församling din trofasthet.

Nebesa bodo hvalila tvoje čudeže, oh Gospod, tudi tvojo zvestobo v skupnosti svetih.

6 Ty vilken i skyn kan liknas vid HERREN, vilken bland Guds söner kan aktas lik HERREN?

Kajti kdo na nebu bi bil lahko primerjan z Gospodom? Kdo izmed sinov mogočnega bi bil lahko podoben Gospodu?

7 Ja, Gud är mycket förskräcklig i de heligas råd och fruktansvärd utöver alla som äro omkring honom.

Boga se je silno bati v zboru svetih in spoštujejo ga vsi tisti, ki so okoli njega.

8 HERRE, härskarornas Gud, vem är dig lik? Stark är HERREN; och din trofasthet är runt omkring dig.

Oh Gospod Bog nad bojevniki, kdo je močan Gospod, podoben tebi ali tvoji zvestobi naokoli tebe?

9 Du är den som råder över havets uppror; när dess böljor resa sig, stillar du dem.

Ti vladaš besnenju morja; ko njegovi valovi vstanejo, jih ti umirjaš.

10 Du krossade Rahab, så att han låg lik en slagen; med din mäktiga arm förströdde du dina fiender.

Zlomil si Rahaba na koščke, kakor nekoga, ki je umorjen, s svojim močnim laktom si razkropil svoje sovražnike.

11 Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är.

Nebo je tvoje, tudi zemlja je tvoja; kar se tiče zemeljskega [kroga] in njegove polnosti, si jih ti utemeljil.

12 Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn.

Sever in jug, ti si ju ustvaril; Tabor in Hermon se bosta veselila v tvojem imenu.

13 Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand, hög är din högra hand.

Ti imaš mogočen laket, močna je tvoja roka in visoka je tvoja desnica.

14 Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste, nåd och sanning stå inför ditt ansikte.

Pravičnost in sodba sta prebivališče tvojega prestola, usmiljenje in resnica bosta šla pred tvojim obličjem.

15 Saligt är det folk som vet vad jubel är, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.

Blagoslovljeno je ljudstvo, ki pozna radosten zvok. Hodili bodo, oh Gospod, v svetlobi tvojega obličja.

16 I ditt namn fröjda de sig alltid, och genom din rättfärdighet upphöjas de.

V tvojem imenu se bodo veselili ves dan in v tvoji pravičnosti bodo povišani.

17 Ty du är deras starkhet och prydnad, och genom din nåd upphöjer du vårt horn.

Kajti ti si slava njihove moči in v tvoji naklonjenosti bo naš rog povišan.

18 Ty han som är vår sköld tillhör HERREN, vår konung tillhör Israels Helige.

Kajti Gospod je naša obramba in Sveti Izraelov je naš kralj.

19 På den tiden talade du i en syn till dina fromma och sade: »Jag har lagt hjälp i en hjältes hans, jag har upphöjt en yngling ur folket.

Potem svojemu svetemu spregovoriš v videnju in rečeš: »Položil sem pomoč na nekoga, ki je mogočen, povišal sem enega izbranega izmed ljudstva.

20 Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min helig olja.

Našel sem Davida, svojega služabnika; s svojim svetim oljem sem ga mazilil.

21 Min hand skall stadigt vara med honom, och min arm skall styrka honom.

Z njim bo moja roka utrjena; tudi moj laket ga bo krepil.

22 Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom, och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;

Sovražnik se ne bo maščeval nad njim niti ga sin zlobnosti [ne bo] prizadel.

23 nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom, och jag skall hemsöka dem som hata honom.

Njegove sovražnike bom premagal pred njegovim obrazom in nadlegoval tiste, ki ga sovražijo.

24 Min trofasthet och min nåd skola vara med honom, och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.

Toda z njim bosta moja zvestoba in moje usmiljenje in v mojem imenu bo povišan njegov rog.

25 Jag skall lägga havet under hans hand och strömmarna under hans högra hand.

Njegovo roko bom postavil tudi na morje in njegovo desnico na reke.

26 Han skall kalla mig så: 'Du min fader, min Gud och min frälsnings klippa.'

Klical bo k meni: ›Ti si moj oče, moj Bog in skala rešitve moje duše.‹

27 Ja, jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland konungarna på jorden.

Prav tako mu bom dal svojega prvorojenca, višje kakor kralje zemlje.

28 Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen, och mitt förbund med honom skall förbliva fast.

Svoje usmiljenje bom zanj ohranil na vékomaj in moja zaveza bo trdno stala z njim.

29 Jag skall låta hans säd bestå till evig tid, och hans tron, så länge himmelen varar.

Tudi njegovemu semenu bom storil, da ostane na veke in njegov prestol kakor nebeški dnevi.

30 Om hans barn övergiva min lag och icke vandra efter mina rätter,

Če njegovi otroci zapustijo mojo postavo in ne hodijo po mojih sodbah,

31 om de bryta mot mina stadgar och icke hålla mina bud,

če prelomijo moje zakone in se ne držijo mojih zapovedi,

32 då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris och deras missgärning med plågor,

potem bom s palico obiskal njihov prestopek in njihovo krivičnost z bičanjem.

33 men min nåd skall jag ej taga ifrån honom, och jag skall icke svika i trofasthet.

Vendar pa svoje ljubeče skrbnosti ne bom popolnoma odvzel od njega niti svoji zvestobi [ne bom] pustil, da se izneveri.

34 Jag skall icke bryta mitt förbund, och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.

Svoje zaveze ne bom prelomil niti predrugačil stvari, ki je odšla iz mojih ustnic.

35 En gång har jag svurit det vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag icke bryta.

Enkrat sem prisegel pri svoji svetosti, da Davidu ne bom lagal.

36 Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen;

Njegovo seme bo ostalo na veke in njegov prestol kakor sonce pred menoj.

37 såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn.» (Sela)

Kakor luna bo utrjen na veke in kakor zvesta priča na nebu.« (Sela)

38 Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde och handlat i vrede mot honom.

Toda ti si zavrgel in prezrl, ogorčen si bil s svojim maziljencem.

39 Du har upplöst förbundet med din tjänare, du har oskärat hans krona och kastat den ned till jorden.

Razveljavil si zavezo svojega služabnika. Njegovo krono si oskrunil in jo vrgel na tla.

40 Du har brutit ned alla hans murar, du har gjort hans fästen till spillror.

Porušil si vse njegove ograje; njegova oporišča si privedel do propada.

41 Alla som gå vägen fram plundra honom, han har blivit till smälek för sina grannar.

Vsi mimoidoči ga plenijo. Graja je svojim sosedom.

42 Du har upphöjt hans ovänners högra hand och berett alla hans fiender glädje.

Dvignil si desnico njegovih nasprotnikov; vsem njegovim sovražnikom si storil, da se veselijo.

43 Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka och icke hållit honom uppe i striden.

Obrnil si tudi ostrino njegovega meča in ga nisi naredil, da se zoperstavi v bitki.

44 Du har gjort slut på hans glans och slagit hans tron till jorden.

Njegovi slavi si storil, da preneha in njegov prestol si vrgel na tla.

45 Du har förkortat hans ungdoms dagar, du har höljt honom med skam. (Sela)

Dneve njegove mladosti si skrajšal. Pokril si ga s sramoto. (Sela)

46 Huru länge, o HERRE, skall du så alldeles fördölja dig? Huru länge skall din vrede brinna såsom eld?

Doklej, Gospod? Se hočeš skrivati na veke? Bo tvoj bes gorel kakor ogenj?

47 Tänk på huru kort mitt liv varar, och huru förgängliga du har skapat alla människors barn.

Spomni se, kako kratek je moj čas. Zakaj si vse ljudi naredil zaman?

48 Ty vilken är den man som får leva och undgår att se döden? Vem räddar din själ från dödsrikets våld? (Sela) (Sheol h7585)

Kateri človek je, kdor živi in ne bo videl smrti? Ali bo svojo dušo osvobodil pred roko groba? (Sela) (Sheol h7585)

49 Herre, var äro din forna nådegärningar, vad du lovade David med ed i din trofasthet.

Gospod, kje so tvoje prejšnje ljubeče skrbnosti, katere v svoji resnici prisegaš Davidu?

50 Tänk, Herre, på dina tjänares smälek, på vad jag måste fördraga av alla de många folken;

Spomni se, Gospod, graje svojih služabnikov; kako v svojih prsih nosim grajo vseh mogočnih ljudi,

51 tänk på huru dina fiender smäda, o HERRE, huru de smäda din smordes fotspår.

s čimer so grajali tvoji sovražniki, oh Gospod, s čimer so grajali stopinje tvojega maziljenca.

52 Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen.

Blagoslovljen bodi Gospod na vékomaj. Amen in Amen.