Psaltaren 89
1 En sång av esraiten Etan. Jag vill sjunga om HERRENS nådegärningar evinnerligen; jag vill låta min mun förkunna din trofasthet, från släkte till släkte.
Maschil of Ethan the Ezrahite. I will sing of the mercies of the LORD for ever: with my mouth will I make known thy faithfulness to all generations.
2 Ja, jag säger: För evig tid skall nåd byggas upp; i himmelen, där befäster du din trofasthet.
For I have said, Mercy shall be built up for ever: thy faithfulness shalt thou establish in the very heavens.
3 »Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjänare David:
I have made a covenant with my chosen, I have sworn to David my servant,
4 'Jag skall befästa din säd för evig tid och bygga din tron från släkte till släkte.'» (Sela)
Thy seed will I establish for ever, and build up thy throne to all generations. (Selah)
5 Av himlarna prisas dina under, o HERRE, och i de heligas församling din trofasthet.
And the heavens shall praise thy wonders, O LORD: thy faithfulness also in the congregation of the saints.
6 Ty vilken i skyn kan liknas vid HERREN, vilken bland Guds söner kan aktas lik HERREN?
For who in the heaven can be compared to the LORD? who among the sons of the mighty can be likened to the LORD?
7 Ja, Gud är mycket förskräcklig i de heligas råd och fruktansvärd utöver alla som äro omkring honom.
God is greatly to be feared in the assembly of the saints, and to be had in reverence by all them that are about him.
8 HERRE, härskarornas Gud, vem är dig lik? Stark är HERREN; och din trofasthet är runt omkring dig.
O LORD God of hosts, who is a strong LORD like thee? or to thy faithfulness around thee?
9 Du är den som råder över havets uppror; när dess böljor resa sig, stillar du dem.
Thou rulest the raging of the sea: when its waves arise, thou stillest them.
10 Du krossade Rahab, så att han låg lik en slagen; med din mäktiga arm förströdde du dina fiender.
Thou hast broken Rahab in pieces, as one that is slain; thou hast scattered thy enemies with thy strong arm.
11 Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är.
The heavens are thine, the earth also is thine: as for the world and all it containeth, thou hast founded them.
12 Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn.
The north and the south thou hast created them: Tabor and Hermon shall rejoice in thy name.
13 Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand, hög är din högra hand.
Thou hast a mighty arm: strong is thy hand, and high is thy right hand.
14 Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste, nåd och sanning stå inför ditt ansikte.
Righteousness and justice are the habitation of thy throne: mercy and truth shall go before thy face.
15 Saligt är det folk som vet vad jubel är, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.
Blessed are the people that know the joyful sound: they shall walk, O LORD, in the light of thy countenance.
16 I ditt namn fröjda de sig alltid, och genom din rättfärdighet upphöjas de.
In thy name shall they rejoice all the day: and in thy righteousness shall they be exalted.
17 Ty du är deras starkhet och prydnad, och genom din nåd upphöjer du vårt horn.
For thou art the glory of their strength: and in thy favour our horn shall be exalted.
18 Ty han som är vår sköld tillhör HERREN, vår konung tillhör Israels Helige.
For the LORD is our defence; and the Holy One of Israel is our king.
19 På den tiden talade du i en syn till dina fromma och sade: »Jag har lagt hjälp i en hjältes hans, jag har upphöjt en yngling ur folket.
Then thou didst speak in vision to thy holy one, and didst say, I have laid help upon one that is mighty; I have exalted one chosen out of the people.
20 Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min helig olja.
I have found David my servant; with my holy oil have I anointed him:
21 Min hand skall stadigt vara med honom, och min arm skall styrka honom.
With whom my hand shall be established: my arm also shall strengthen him.
22 Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom, och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;
The enemy shall not exact upon him; nor the son of wickedness afflict him.
23 nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom, och jag skall hemsöka dem som hata honom.
And I will beat down his foes before his face, and afflict them that hate him.
24 Min trofasthet och min nåd skola vara med honom, och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.
But my faithfulness and my mercy shall be with him: and in my name shall his horn be exalted.
25 Jag skall lägga havet under hans hand och strömmarna under hans högra hand.
I will set his hand also in the sea, and his right hand in the rivers.
26 Han skall kalla mig så: 'Du min fader, min Gud och min frälsnings klippa.'
He shall cry to me, Thou art my father, my God, and the rock of my salvation.
27 Ja, jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland konungarna på jorden.
Also I will make him my firstborn, higher than the kings of the earth.
28 Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen, och mitt förbund med honom skall förbliva fast.
My mercy will I keep for him for evermore, and my covenant shall stand fast with him.
29 Jag skall låta hans säd bestå till evig tid, och hans tron, så länge himmelen varar.
His seed also will I make to endure for ever, and his throne as the days of heaven.
30 Om hans barn övergiva min lag och icke vandra efter mina rätter,
If his children forsake my law, and walk not in my judgments;
31 om de bryta mot mina stadgar och icke hålla mina bud,
If they break my statutes, and keep not my commandments;
32 då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris och deras missgärning med plågor,
Then will I visit their transgression with the rod, and their iniquity with stripes.
33 men min nåd skall jag ej taga ifrån honom, och jag skall icke svika i trofasthet.
Nevertheless my lovingkindness will I not utterly take from him, nor allow my faithfulness to fail.
34 Jag skall icke bryta mitt förbund, och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.
My covenant will I not break, nor alter the thing that hath gone out of my lips.
35 En gång har jag svurit det vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag icke bryta.
Once have I sworn by my holiness that I will not lie to David.
36 Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen;
His seed shall endure for ever, and his throne as the sun before me.
37 såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn.» (Sela)
It shall be established for ever as the moon, and as a faithful witness in heaven. (Selah)
38 Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde och handlat i vrede mot honom.
But thou hast cast off and abhorred, thou hast been full of wrath with thy anointed.
39 Du har upplöst förbundet med din tjänare, du har oskärat hans krona och kastat den ned till jorden.
Thou hast made void the covenant of thy servant: thou hast profaned his crown by casting it to the ground.
40 Du har brutit ned alla hans murar, du har gjort hans fästen till spillror.
Thou hast broken down all his hedges; thou hast brought his strong holds to ruin.
41 Alla som gå vägen fram plundra honom, han har blivit till smälek för sina grannar.
All that pass by the way spoil him: he is a reproach to his neighbours.
42 Du har upphöjt hans ovänners högra hand och berett alla hans fiender glädje.
Thou hast set up the right hand of his adversaries; thou hast made all his enemies to rejoice.
43 Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka och icke hållit honom uppe i striden.
Thou hast also turned the edge of his sword, and hast not made him to stand in the battle.
44 Du har gjort slut på hans glans och slagit hans tron till jorden.
Thou hast made his glory to cease, and cast his throne down to the ground.
45 Du har förkortat hans ungdoms dagar, du har höljt honom med skam. (Sela)
The days of his youth hast thou shortened: thou hast covered him with shame. (Selah)
46 Huru länge, o HERRE, skall du så alldeles fördölja dig? Huru länge skall din vrede brinna såsom eld?
How long, LORD? wilt thou hide thyself for ever? shall thy wrath burn like fire?
47 Tänk på huru kort mitt liv varar, och huru förgängliga du har skapat alla människors barn.
Remember how short my time is: why hast thou made all men in vain?
48 Ty vilken är den man som får leva och undgår att se döden? Vem räddar din själ från dödsrikets våld? (Sela) (Sheol h7585)
What man is he that liveth, and shall not see death? shall he deliver his soul from the hand of the grave? (Selah) (Sheol h7585)
49 Herre, var äro din forna nådegärningar, vad du lovade David med ed i din trofasthet.
Lord, where are thy former lovingkindnesses, which thou didst swear to David in thy truth?
50 Tänk, Herre, på dina tjänares smälek, på vad jag måste fördraga av alla de många folken;
Remember, Lord, the reproach of thy servants; how I do bear in my bosom the reproach of all the mighty people;
51 tänk på huru dina fiender smäda, o HERRE, huru de smäda din smordes fotspår.
With which thy enemies have reproached, O LORD; with which they have reproached the footsteps of thy anointed.
52 Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen.
Blessed be the LORD for evermore. Amen, and Amen.
