Psaltaren 89
1 En sång av esraiten Etan. Jag vill sjunga om HERRENS nådegärningar evinnerligen; jag vill låta min mun förkunna din trofasthet, från släkte till släkte.
Poučna pjesma. Ezrahijca Etana. O ljubavi Jahvinoj pjevat ću dovijeka, kroza sva koljena vjernost ću tvoju naviještati.
2 Ja, jag säger: För evig tid skall nåd byggas upp; i himmelen, där befäster du din trofasthet.
Ti reče: “Zavijeke je sazdana ljubav moja!” U nebu utemelji vjernost svoju:
3 »Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjänare David:
“Savez sklopih s izabranikom svojim, zakleh se Davidu, sluzi svome:
4 'Jag skall befästa din säd för evig tid och bygga din tron från släkte till släkte.'» (Sela)
tvoje potomstvo održat ću dovijeka, za sva koljena sazdat ću prijestolje tvoje.”
5 Av himlarna prisas dina under, o HERRE, och i de heligas församling din trofasthet.
Nebesa veličaju čudesa tvoja, Jahve, i tvoju vjernost u zboru svetih.
6 Ty vilken i skyn kan liknas vid HERREN, vilken bland Guds söner kan aktas lik HERREN?
TÓa tko je u oblacima ravan Jahvi, tko li je Jahvi sličan među sinovima Božjim?
7 Ja, Gud är mycket förskräcklig i de heligas råd och fruktansvärd utöver alla som äro omkring honom.
Bog je strahovit u zboru svetih, velik i strašan svima oko sebe.
8 HERRE, härskarornas Gud, vem är dig lik? Stark är HERREN; och din trofasthet är runt omkring dig.
Jahve, Bože nad Vojskama, tko je kao ti? Silan si, Jahve, i vjernost te okružuje.
9 Du är den som råder över havets uppror; när dess böljor resa sig, stillar du dem.
Ti zapovijedaš bučnome moru, obuzdavaš silu valova njegovih;
10 Du krossade Rahab, så att han låg lik en slagen; med din mäktiga arm förströdde du dina fiender.
ti sasječe Rahaba i zgazi, snažnom mišicom rasu dušmane svoje.
11 Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är.
Tvoja su nebesa i tvoja je zemlja, zemljin krug ti si sazdao i sve što je na njemu;
12 Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn.
sjever i jug ti si stvorio, Tabor i Hermon kliču imenu tvojemu.
13 Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand, hög är din högra hand.
Tvoja je mišica snažna, ruka čvrsta, desnica dignuta.
14 Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste, nåd och sanning stå inför ditt ansikte.
Pravda i Pravednost temelj su prijestolja tvoga, Ljubav i Istina koračaju pred tobom.
15 Saligt är det folk som vet vad jubel är, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.
Blago narodu vičnu svetom klicanju, on hodi u sjaju lica tvojega, Jahve,
16 I ditt namn fröjda de sig alltid, och genom din rättfärdighet upphöjas de.
u tvom se imenu raduje svagda i tvojom se pravdom ponosi.
17 Ty du är deras starkhet och prydnad, och genom din nåd upphöjer du vårt horn.
Jer ti si ures moći njegove, po tvojoj milosti raste snaga naša.
18 Ty han som är vår sköld tillhör HERREN, vår konung tillhör Israels Helige.
Jer Jahve je štit naš, Svetac Izraelov kralj je naš.
19 På den tiden talade du i en syn till dina fromma och sade: »Jag har lagt hjälp i en hjältes hans, jag har upphöjt en yngling ur folket.
Nekoć si u viđenju govorio pobožnima svojim: “Junaku stavih krunu na glavu, izabranika iz naroda izdigoh;
20 Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min helig olja.
nađoh Davida, slugu svoga, svetim ga svojim uljem pomazah,
21 Min hand skall stadigt vara med honom, och min arm skall styrka honom.
da ruka moja svagda ostane s njime i moja mišica da ga krijepi.
22 Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom, och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;
Neće ga nadmudriti dušmanin, niti oboriti sin bezakonja.
23 nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom, och jag skall hemsöka dem som hata honom.
Razbit ću pred njim protivnike njegove, pogubit ću mrzitelje njegove.
24 Min trofasthet och min nåd skola vara med honom, och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.
Vjernost moja i dobrota bit će s njime i u mome imenu rast će mu snaga.
25 Jag skall lägga havet under hans hand och strömmarna under hans högra hand.
Pružit ću njegovu ruku nad more, do Rijeke desnicu njegovu.
26 Han skall kalla mig så: 'Du min fader, min Gud och min frälsnings klippa.'
On će me zvati: 'Oče moj! Bože moj i hridi spasa mojega.'
27 Ja, jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland konungarna på jorden.
A ja ću ga prvorođencem učiniti, najvišim među kraljevima svijeta.
28 Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen, och mitt förbund med honom skall förbliva fast.
Njemu ću sačuvati dovijeka naklonost svoju i Savez svoj vjeran.
29 Jag skall låta hans säd bestå till evig tid, och hans tron, så länge himmelen varar.
Njegovo ću potomstvo učiniti vječnim i prijestolje mu kao dan nebeski.
30 Om hans barn övergiva min lag och icke vandra efter mina rätter,
Ako li mu sinovi Zakon moj ostave i ne budu hodili po naredbama mojim,
31 om de bryta mot mina stadgar och icke hålla mina bud,
ako li prestupe odredbe moje i ne budu čuvali zapovijedi mojih;
32 då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris och deras missgärning med plågor,
šibom ću kazniti nedjelo njihovo, udarcima ljutim krivicu njihovu,
33 men min nåd skall jag ej taga ifrån honom, och jag skall icke svika i trofasthet.
ali mu naklonosti svoje oduzeti neću niti ću prekršiti vjernosti svoje.
34 Jag skall icke bryta mitt förbund, och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.
Neću povrijediti Saveza svojega i neću poreći obećanja svoga.
35 En gång har jag svurit det vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag icke bryta.
Jednom se zakleh svetošću svojom: Davida prevariti neću:
36 Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen;
potomstvo će njegovo ostati dovijeka, prijestolje njegovo preda mnom kao sunce,
37 såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn.» (Sela)
ostat će dovijeka kao mjesec, vjerni svjedok na nebu.”
38 Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde och handlat i vrede mot honom.
A sada ti ga odbi i odbaci, silno se razgnjevi na pomazanika svoga.
39 Du har upplöst förbundet med din tjänare, du har oskärat hans krona och kastat den ned till jorden.
Prezre Savez sa slugom svojim i krunu njegovu do zemlje ponizi.
40 Du har brutit ned alla hans murar, du har gjort hans fästen till spillror.
Razvali sve zidine njegove, njegove utvrde u ruševine baci.
41 Alla som gå vägen fram plundra honom, han har blivit till smälek för sina grannar.
Pljačkaju ga svi što naiđu, na ruglo je susjedima svojim.
42 Du har upphöjt hans ovänners högra hand och berett alla hans fiender glädje.
Podiže desnicu dušmana njegovih i obradova protivnike njegove.
43 Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka och icke hållit honom uppe i striden.
Otupi oštricu mača njegova, u boju mu ne pomože.
44 Du har gjort slut på hans glans och slagit hans tron till jorden.
Njegovu sjaju kraj učini, njegovo prijestolje na zemlju obori.
45 Du har förkortat hans ungdoms dagar, du har höljt honom med skam. (Sela)
Skratio si dane mladosti njegove, sramotom ga pokrio.
46 Huru länge, o HERRE, skall du så alldeles fördölja dig? Huru länge skall din vrede brinna såsom eld?
TÓa dokle ćeš, Jahve? Zar ćeš se uvijek skrivati? Hoće li gnjev tvoj k'o oganj gorjeti?
47 Tänk på huru kort mitt liv varar, och huru förgängliga du har skapat alla människors barn.
Sjeti se kako je kratak život moj, kako si ljude prolazne stvorio!
48 Ty vilken är den man som får leva och undgår att se döden? Vem räddar din själ från dödsrikets våld? (Sela) (Sheol h7585)
Tko živ smrti vidjeti neće? Tko će od ruke Podzemlja dušu sačuvati? (Sheol h7585)
49 Herre, var äro din forna nådegärningar, vad du lovade David med ed i din trofasthet.
Gdje li je, Jahve, tvoja dobrota iskonska kojom se Davidu zakle na vjernost svoju?
50 Tänk, Herre, på dina tjänares smälek, på vad jag måste fördraga av alla de många folken;
Sjeti se, Jahve, sramote slugu svojih: u srcu nosim svu mržnju pogana
51 tänk på huru dina fiender smäda, o HERRE, huru de smäda din smordes fotspår.
s kojom nasrću dušmani tvoji, Jahve, s kojom nasrću na korake pomazanika tvoga.
52 Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen.
Blagoslovljen Jahve dovijeka! Tako neka bude. Amen!
