Psaltaren 88
1 En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, till Mahalat-leannót; en sång av esraiten Heman. HERRE, min frälsnings Gud, dag och natt ropar jag inför dig.
Una canción. Un Salmo de los hijos de Coré. Para el músico principal. Con la melodía de “El sufrimiento de la aflicción”. Una contemplación de Hemán, el ezraíta. Yahvé, el Dios de mi salvación, He llorado día y noche ante ti.
2 Låt min bön komma inför ditt ansikte, böj ditt öra till mitt rop.
Deja que mi oración entre en tu presencia. Poner el oído en mi grito.
Porque mi alma está llena de problemas. Mi vida se acerca al Seol. (Sheol h7585)
4 Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven, jag är såsom en man utan livskraft.
Me cuentan entre los que bajan a la fosa. Soy como un hombre que no tiene ayuda,
5 Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligga i graven, dem på vilka du icke mer tänker, och som äro avskilda från din hand.
apartada entre los muertos, como los muertos que yacen en la tumba, de quien ya no te acuerdas. Están cortados de su mano.
6 Ja, du har sänkt mig ned underst i graven, ned i mörkret, ned i djupet.
Me has puesto en el pozo más bajo, en las profundidades más oscuras.
7 Din vrede vilar tungt på mig, och alla dina böljors svall låter du gå över mig. (Sela)
Tu ira pesa sobre mí. Me has afligido con todas tus olas. (Selah)
8 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig; du har gjort mig till en styggelse för dem; jag ligger fången och kan icke komma ut.
Me has quitado a mis amigos. Me has convertido en una abominación para ellos. Estoy confinado y no puedo escapar.
9 Mitt öga förtvinar av lidande; HERRE, jag åkallar dig dagligen, jag uträcker mina händer till dig.
Mis ojos están oscurecidos por el dolor. Te he invocado a diario, Yahvé. He extendido mis manos hacia ti.
10 Gör du väl under för de döda, eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig? (Sela)
¿Muestra usted maravillas a los muertos? ¿Los espíritus difuntos se levantan y te alaban? (Selah)
11 Förtäljer man i graven om din nåd, i avgrunden om din trofasthet?
¿Se declara tu bondad en la tumba? ¿O su fidelidad en la Destrucción?
12 Känner man i mörkret dina under, och din rättfärdighet i glömskans land?
¿Se dan a conocer tus maravillas en la oscuridad? ¿O tu justicia en la tierra del olvido?
13 Men jag ropar till dig, HERRE, och bittida kommer min bön dig till mötes.
Pero a ti, Yahvé, he clamado. Por la mañana, mi oración se presenta ante ti.
14 Varför förkastar du, HERRE, min själ, varför döljer du ditt ansikte för mig?
Yahvé, ¿por qué rechazas mi alma? ¿Por qué me ocultas la cara?
15 Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom; jag måste bära dina förskräckelser, så att jag är nära att förtvivla.
Estoy afligido y dispuesto a morir desde mi juventud. Mientras sufro tus terrores, me distraigo.
16 Din vredes lågor gå över mig, dina fasor förgöra mig.
Tu ira feroz ha pasado por encima de mí. Tus terrores me han aislado.
17 De omgiva mig beständigt såsom vatten, de kringränna mig allasammans.
Venían a mi alrededor como el agua durante todo el día. Me envolvieron por completo.
18 Du har drivit vän och frände långt bort ifrån mig; i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.
Has puesto lejos de mí al amante y al amigo, y mis amigos en la oscuridad.
