Psaltaren 88

1 En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, till Mahalat-leannót; en sång av esraiten Heman. HERRE, min frälsnings Gud, dag och natt ropar jag inför dig.

שיר מזמור לבני-קרח למנצח על-מחלת לענות משכיל להימן האזרחי ב יהוה אלהי ישועתי-- יום-צעקתי בלילה נגדך

2 Låt min bön komma inför ditt ansikte, böj ditt öra till mitt rop.

תבוא לפניך תפלתי הטה אזנך לרנתי

3 Ty min själ är mättad med lidanden, och mitt liv har kommit nära dödsriket. (Sheol h7585)

כי-שבעה ברעות נפשי וחיי לשאול הגיעו (Sheol h7585)

4 Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven, jag är såsom en man utan livskraft.

נחשבתי עם-יורדי בור הייתי כגבר אין-איל

5 Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligga i graven, dem på vilka du icke mer tänker, och som äro avskilda från din hand.

במתים חפשי כמו חללים שכבי קבר-- אשר לא זכרתם עוד והמה מידך נגזרו

6 Ja, du har sänkt mig ned underst i graven, ned i mörkret, ned i djupet.

שתני בבור תחתיות במחשכים במצלות

7 Din vrede vilar tungt på mig, och alla dina böljors svall låter du gå över mig. (Sela)

עלי סמכה חמתך וכל-משבריך ענית סלה

8 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig; du har gjort mig till en styggelse för dem; jag ligger fången och kan icke komma ut.

הרחקת מידעי ממני שתני תועבות למו כלא ולא אצא

9 Mitt öga förtvinar av lidande; HERRE, jag åkallar dig dagligen, jag uträcker mina händer till dig.

עיני דאבה מני-עני קראתיך יהוה בכל-יום שטחתי אליך כפי

10 Gör du väl under för de döda, eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig? (Sela)

הלמתים תעשה-פלא אם-רפאים יקומו יודוך סלה

11 Förtäljer man i graven om din nåd, i avgrunden om din trofasthet?

היספר בקבר חסדך אמונתך באבדון

12 Känner man i mörkret dina under, och din rättfärdighet i glömskans land?

היודע בחשך פלאך וצדקתך בארץ נשיה

13 Men jag ropar till dig, HERRE, och bittida kommer min bön dig till mötes.

ואני אליך יהוה שועתי ובבקר תפלתי תקדמך

14 Varför förkastar du, HERRE, min själ, varför döljer du ditt ansikte för mig?

למה יהוה תזנח נפשי תסתיר פניך ממני

15 Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom; jag måste bära dina förskräckelser, så att jag är nära att förtvivla.

עני אני וגוע מנער נשאתי אמיך אפונה

16 Din vredes lågor gå över mig, dina fasor förgöra mig.

עלי עברו חרוניך בעותיך צמתותני

17 De omgiva mig beständigt såsom vatten, de kringränna mig allasammans.

סבוני כמים כל-היום הקיפו עלי יחד

18 Du har drivit vän och frände långt bort ifrån mig; i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.

הרחקת ממני אהב ורע מידעי מחשך