Psaltaren 83
1 En sång, en psalm av Asaf.
Asafning küy-nahxisi: — I Huda, ün qiⱪarmay turuwalma, Jim turuwalma, süküt ⱪilip turuwalma, i Tǝngrim!
2 Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.
Qünki mana, Sening düxmǝnliring dawrang ⱪilmaⱪta, Sanga ɵqmǝnlǝr bax kɵtürmǝktǝ.
3 Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.
Ular ⱪuwluⱪ bilǝn Sening hǝlⱪinggǝ suyiⱪǝst ⱪilidu, Sening ⱨimayǝ ⱪilip ⱪǝdirligǝnliring bilǝn ⱪarxilixixni mǝsliⱨǝtlixidu.
4 Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.
Ular: — «Yürünglar, ularni millǝt ⱪataridin yoⱪ ⱪilayli! Israilning nami ikkinqi tilƣa elinmisun!» — demǝktǝ.
5 De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»
Ular ⱨǝmnǝpǝs, ⱨǝmdil mǝsliⱨǝtlǝxti; Ular Sanga ⱪarxi ittipaⱪ tüzdi.
6 Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:
Mana, Edom wǝ Ismaillarning qedirliri, Moab ⱨǝm Ⱨagriylar;
7 Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,
Gǝbal, Ammon, wǝ Amalǝk; Filistiyǝ ⱨǝmdǝ Tur aⱨaliliri,
8 Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;
Asuriyǝmu ularƣa ⱪoxuldi; Ular Lut oƣulliriƣa yar-yɵlǝk bolup kǝlgǝn. (Selaⱨ)
9 Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)
Sǝn Kixon dǝryasida Midiyaniylarƣa, Siseraƣa wǝ Yabinƣa ⱪandaⱪ taⱪabil turƣan bolsang, Ularƣimu xundaⱪ ⱪilƣaysǝn;
10 Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,
Bular Ən-Dor yezisida ⱪirilƣanidi, Yǝr üqün tizǝk-oƣutⱪa aylanƣanidi.
11 dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.
Ularning ǝmirlirini Orǝb wǝ Zeǝbkǝ, Ularning daⱨiylirini Zǝbaⱨ ⱨǝm Zalmunnaƣa ohxax ⱪilƣaysǝn;
12 Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,
Qünki ular: «Hudaning qimǝn-yaylaⱪlirini ɵzimizgǝ mülük ⱪiliwalayli!» — dǝp eytⱪan.
13 eftersom de säga: »Guds ängder vilja vi intaga åt oss.»
I Hudayim, ularni domilinidiƣan ⱪamƣaⱪtǝk, Xamalda uqurulƣan saman kǝbi soruwǝtkǝysǝn.
14 Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.
Ot ormanliⱪⱪa tutaxⱪanƣa ohxax, Yalⱪun taƣlarni kɵydürgǝngǝ ohxax,
15 Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg
Sǝn yǝnǝ ularni borining bilǝn ⱪoƣliƣaysǝn, Ⱪara ⱪuyuning bilǝn wǝⱨimigǝ salƣaysǝn;
16 förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.
Ularning Sening namingni izdixi üqün, Ularning yüzlirini xǝrm-ⱨaya bilǝn qɵmdürgǝysǝn, i Pǝrwǝrdigar!
17 Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.
Ular nomustin ǝbǝdiy xǝrmǝndǝ bolsun, Jaⱨanƣa rǝswa bolup yoⱪitilsun.
18 Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås. Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden.
Ular bilsunki, Naming Pǝrwǝrdigar bolƣan Sǝnla pütkül jaⱨandiki Əng Aliy Bolƣuqidursǝn.
