Psaltaren 83
1 En sång, en psalm av Asaf.
Waƙa ce. Zabura ta Asaf. Ya Allah, kada ka yi shiru; kada ka tsaya cik, ya Allah, kada ka daina motsi.
2 Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.
Dubi yadda abokan gābanka suke fariya, dubi yadda maƙiyanka suke ɗaga kansu.
3 Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.
Da wayo suna ƙulle-ƙulle a kan mutanenka; suna shirya maƙarƙashiya a kan waɗanda kake so.
4 Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.
Suna cewa, “Ku zo, bari mu hallaka su ɗungum a matsayin al’umma, don kada a ƙara tuna da sunan Isra’ila.”
5 De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»
Da zuciya ɗaya suka yi ƙulle-ƙulle tare; suka haɗa kai gāba da kai,
6 Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:
tentunan Edom da na mutanen Ishmayel, na Mowab da kuma na Hagirawa,
7 Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,
Gebal, Ammon da Amalek, Filistiya, tare da mutanen Taya.
8 Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;
Har Assuriya ma ta haɗa kai da su don ta ba da ƙarfi ga zuriyar Lot. (Sela)
9 Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)
Ka yi musu abin da ka yi wa Midiyan, yadda ka yi wa Sisera da Yabin a kogin Kishon,
10 Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,
waɗanda suka hallaka a En Dor suka zama kamar juji a ƙasa.
11 dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.
Ka mai da manyansu kamar Oreb da Zeyib, dukan sarakunansu kamar Zeba da Zalmunna,
12 Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,
waɗanda suka ce, “Bari mu mallaki wuraren kiwon Allah.”
13 eftersom de säga: »Guds ängder vilja vi intaga åt oss.»
Ka mai da su kamar ɗan tsiron da kan karye, iska ta yi ta turawa, ya Allahna, kamar yayin da iska take hurawa,
14 Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.
kamar yadda wuta ke cin kurmi ko harshen wutar da take ci a kan duwatsu,
15 Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg
haka za ka kore su da iska mai ƙarfi ka kuma firgita su da guguwarka.
16 förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.
Ka rushe fuskokinsu da kunya don mutane su nemi sunanka, ya Ubangiji.
17 Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.
Bari su kasance cikin kunya da taƙaici; bari su hallaka cikin wulaƙanci.
18 Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås. Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden.
Bari su san cewa kai, wanda sunansa ne Ubangiji, cewa kai kaɗai ne Mafi Ɗaukaka a bisa dukan duniya.
