Psaltaren 83
1 En sång, en psalm av Asaf.
Cantique d'Asaph. O Dieu, ne garde pas le silence, ne sois point sourd, ne te tiens pas en repos, ô Dieu!
2 Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.
Car voici, tes ennemis sont en rumeur, et ceux qui te haïssent, lèvent la tête;
3 Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.
ils trament contre ton peuple un astucieux complot, et se concertent contre tes protégés.
4 Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.
Ils disent: « Sus! exterminons-les du milieu des peuples, que le nom d'Israël ne soit plus rappelé désormais! »
5 De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»
Car ils se concertent d'un commun accord, ils font alliance contre toi:
6 Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:
ce sont les tentes d'Edom et des Ismaëlites, Moab et les Hagariens,
7 Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,
Gebal et Amman et Amalek, la Philistie avec les habitants de Tyr;
8 Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;
Assur aussi s'unit à eux, et prête son bras aux enfants de Lot. (Pause)
9 Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)
Traite-les comme Madian, comme Sisera, comme Jabin au torrent de Kison,
10 Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,
qui furent défaits à En-Dor, et fumèrent le sol!
11 dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.
Rends-les, rends leurs princes pareils à Horeb et à Zéeb, et tous leurs rois, à Zébah et Tsalmunah;
12 Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,
car ils disent: « Rendons-nous maîtres des demeures de Dieu! »
13 eftersom de säga: »Guds ängder vilja vi intaga åt oss.»
Mon Dieu, assimile-les au tourbillon, à la balle livrée au vent,
14 Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.
au feu qui dévore la forêt, et à la flamme qui embrase la montagne!
15 Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg
Ainsi, poursuis-les de ta tempête, et terrifie-les par ton ouragan!
16 förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.
Couvre leur visage de honte, afin qu'ils s'enquièrent de ton nom, Éternel!
17 Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.
Qu'ils soient confondus et terrifiés pour toujours, et qu'ils périssent avec ignominie!
18 Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås. Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden.
afin qu'ils sachent que ton nom, Etemel, ton nom seul est souverain sur toute la terre.
