Psaltaren 83
1 En sång, en psalm av Asaf.
“A psalm of Asaph.” O God! keep not silence! Hold not thy peace, and be not still, O God!
2 Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.
For, lo! thine enemies roar, And they who hate thee lift up their heads.
3 Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.
For they form secret plots against thy people, And consult together against thy chosen ones.
4 Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.
“Come,” say they, “let us blot them out from the number of the nations, That the name of Israel may no more be remembered!”
5 De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»
With one consent they consult together, Against thee do they form a league, —
6 Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:
The tents of Edom and the Ishmaelites, Of Moab and the Hagarenes,
7 Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,
Gebal and Ammon and Amalek, The Philistines, with the inhabitants of Tyre.
8 Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;
The Assyrians also are joined with them; They lend their strength to the children of Lot.
9 Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)
Do to them as to the Midianites, As to Sisera, as to Jabin at the brook Kison,
10 Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,
Who perished at Endor, And were trampled like dung to the earth.
11 dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.
Make their chiefs like Oreb and Zeeb; Yea, all their princes as Zeba and Zalmunna!
12 Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,
Who say, “Let us seize on God's habitations!”
13 eftersom de säga: »Guds ängder vilja vi intaga åt oss.»
Make them, O my God! like whirling chaff; Like stubble before the wind!
14 Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.
As fire consumeth the forest, And as flame setteth the mountains in a blaze,
15 Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg
So pursue them with thy tempest, And terrify them with thy storm!
16 förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.
Cover their faces with shame, That they may seek thy name, O LORD!
17 Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.
Let them be confounded! Yea, let them be put to shame, and perish!
18 Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås. Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden.
That they may know that thy name alone is Jehovah; That thou art the Most High over all the earth.
