Psaltaren 83

1 En sång, en psalm av Asaf.

Pjesma. Psalam. Asafov. Ne šuti, Jahve, ne budi nijem i nemoj mirovati, Bože!

2 Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.

Jer evo: dušmani tvoji buče, i mrzitelji tvoji glave podižu.

3 Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.

Protiv naroda se tvoga rote i svjetuju se protiv štićenika tvojih.

4 Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.

Govore: “Dođite, zatrimo ih da ne budu narod, nek' se ime Izrael više ne spominje!”

5 De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»

Zaista, jednodušno se svjetuju i protiv tebe savez sklopiše:

6 Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:

šatori edomski i Jišmaelci, Moapci i Hagrijci,

7 Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,

Gebal i Amon i Amalek, Filisteja sa stanovnicima Tira.

8 Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;

I Asirci se s njima udružiše, pružiše ruke potomcima Lotovim.

9 Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)

Učini njima k'o Midjancima, k'o Siseri i Jabinu na potoku Kišonu:

10 Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,

koji padoše blizu En-Dora i postaše gnojivo njivi.

11 dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.

K'o Oreb i Zeb neka budu knezovi njihovi, kao Zebah i Salmuna nek' budu sve vođe njihove

12 Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,

koji jednodušno vikahu: “Osvojimo krajeve Božje!”

13 eftersom de säga: »Guds ängder vilja vi intaga åt oss.»

Daj, o Bože, da budu kao kovitlac, kao pljeva koju nosi vjetar.

14 Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.

Kao što oganj proždire šumu, kao što plamen sažiže bregove,

15 Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg

tako ih goni olujom svojom, prestravi ih svojom žestinom!

16 förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.

Pokrij im lice sramotom, da traže tvoje ime, Jahve!

17 Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.

Neka se stide i plaše navijek, neka se posrame i neka izginu!

18 Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås. Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden.

Nek' znaju: ti si komu je ime Jahve, jedini Višnji nada svom zemljom.