< Psaltaren 82 >

1 En psalm av Asaf. Gud står i gudaförsamlingen, mitt ibland gudarna håller han dom:
Asaf dwom. Onyankopɔn di ɔhene wɔ ɔsoro asafo mu; ɔbu atɛn wɔ “anyame” mu.
2 »Huru länge skolen I döma orätt och vara partiska för de ogudaktiga? (Sela)
“Wobɛbɔ wɔn a wɔnteneɛ ho ban na woayɛ animhwɛ ama amumuyɛfoɔ akɔsi da bɛn?
3 Skaffen den arme och faderlöse rätt, given den betryckte och torftige rättvisa.
Monka mmɔborɔfoɔ ne nwisiaa asɛm mma wɔn; mommɔ ahiafoɔ ne wɔn a wɔhyɛ wɔn so yiedie ho ban.
4 Befrien den arme och fattige, rädden honom från de ogudaktigas hand.
Monnye ɔbrɛfoɔ ne ohiani; monnye wɔn mfiri amumuyɛfoɔ nsam.
5 Men de veta intet och hava intet förstånd, de vandra i mörker; jordens alla grundvalar vackla.
“Wɔnnim hwee, na wɔnte hwee ase. Wɔkyinkyini wɔ esum mu; na asase fapem nyinaa woso.
6 Jag har väl sagt att I ären gudar och allasammans den Högstes söner;
“Mekaa sɛ, ‘Moyɛ “anyame”; mo nyinaa yɛ Ɔsorosoroni no mma.’
7 men I måsten dock dö, såsom människor dö, och falla, likaväl som var furste faller.»
Nanso, mobɛwuwu sɛ nnipa pɛ; na moahwe ase sɛ sodifoɔ biara.”
8 Ja, stå upp, o Gud; håll dom över jorden, ty med arvsrätt råder du över alla folk. Se Änglar i Ordförkl.
Ao Onyankopɔn, sɔre na bɛbu ewiase atɛn; ɛfiri sɛ amanaman nyinaa yɛ wo dea.

< Psaltaren 82 >