< Psaltaren 82 >

1 En psalm av Asaf. Gud står i gudaförsamlingen, mitt ibland gudarna håller han dom:
Faarfannaa Asaaf. Waaqni, waldaa waaqotaa gidduu dhaabata; “waaqota” gidduuttis murtii kenna; akkanas jedha:
2 »Huru länge skolen I döma orätt och vara partiska för de ogudaktiga? (Sela)
“Isin hamma yoomiitti seera jalʼiftu? Hamma yoomiittis jalʼootaaf dhaabattu?
3 Skaffen den arme och faderlöse rätt, given den betryckte och torftige rättvisa.
Dadhabdootaa fi ijoollee abbaa hin qabneef murtii qajeelaa kennaa; mirga hiyyeeyyiitii fi cunqurfamtootaas eegsisaa.
4 Befrien den arme och fattige, rädden honom från de ogudaktigas hand.
Warra dadhabaa fi rakkattoota baraaraa; harka jalʼootaatiis isaan baasaa.
5 Men de veta intet och hava intet förstånd, de vandra i mörker; jordens alla grundvalar vackla.
“Isaan homaa hin beekan; homaa illee hin hubatan. Isaan dukkana keessa jiraatu; hundeen lafaa hundinuu ni raafame.
6 Jag har väl sagt att I ären gudar och allasammans den Högstes söner;
“Anis, ‘Isin, “waaqota;” hundi keessan ilmaan Waaqa Waan Hundaa Olii ti’ jedheera.
7 men I måsten dock dö, såsom människor dö, och falla, likaväl som var furste faller.»
Taʼus isin akkuma namatti ni duutu; akkuma bulchitoota kamii iyyuu ni kuftu.”
8 Ja, stå upp, o Gud; håll dom över jorden, ty med arvsrätt råder du över alla folk. Se Änglar i Ordförkl.
Yaa Waaqi kaʼi; lafatti muri; sabni hundinuu kan keetiitii.

< Psaltaren 82 >