< Psaltaren 82 >
1 En psalm av Asaf. Gud står i gudaförsamlingen, mitt ibland gudarna håller han dom:
He himene na Ahapa. E tu ana te Atua i roto i te whakaminenga o te Atua, e whakawa ana i waenganui i nga atua.
2 »Huru länge skolen I döma orätt och vara partiska för de ogudaktiga? (Sela)
Kia pehea ake te roa o ta koutou whakawa he, o ta koutou whakapai ki nga kanohi o te hunga kino. (Hera)
3 Skaffen den arme och faderlöse rätt, given den betryckte och torftige rättvisa.
Whakatikaia ta te ware, ta te pani: kia tika te whakawa mo te ngakau mamae, mo te rawakore.
4 Befrien den arme och fattige, rädden honom från de ogudaktigas hand.
Whakaorangia te ware me te rawakore; tangohia mai ratou i te ringa o te tangata kino.
5 Men de veta intet och hava intet förstånd, de vandra i mörker; jordens alla grundvalar vackla.
Kahore o ratou matauranga, kakore hoki e mahara; e kopikopiko noa ana ratou i te pouri; e oioi ana nga turanga katoa o te whenua.
6 Jag har väl sagt att I ären gudar och allasammans den Högstes söner;
I mea ahau, He atua koutou, he tama katoa na te Runga Rawa.
7 men I måsten dock dö, såsom människor dö, och falla, likaväl som var furste faller.»
Heoi ka pera koutou me te tangata, ka mate; ka hinga, ka pera me tetahi o nga piriniha.
8 Ja, stå upp, o Gud; håll dom över jorden, ty med arvsrätt råder du över alla folk. Se Änglar i Ordförkl.
E ara, e te Atua, whakawakia te whenua: mou hoki nga tauiwi katoa.