< Psaltaren 82 >

1 En psalm av Asaf. Gud står i gudaförsamlingen, mitt ibland gudarna håller han dom:
Zabbuli ya Asafu. Katonda akubiriza olukiiko lwe olukulu olw’omu ggulu, ng’alamula bakatonda.
2 »Huru länge skolen I döma orätt och vara partiska för de ogudaktiga? (Sela)
Mulituusa ddi okusala emisango n’obukuusa, nga musalira abanafu?
3 Skaffen den arme och faderlöse rätt, given den betryckte och torftige rättvisa.
Abanafu n’abatalina bakitaabwe mubalamulenga mu bwenkanya; abaavu n’abanyigirizibwa mubayambenga mu bwenkanya.
4 Befrien den arme och fattige, rädden honom från de ogudaktigas hand.
Mulwanirire abatalina maanyi n’abali mu kwetaaga, mubawonye; mubanunule nga mubaggya mu mikono gy’ababi.
5 Men de veta intet och hava intet förstånd, de vandra i mörker; jordens alla grundvalar vackla.
Tebalina kye bamanyi, era tebategeera. Batambulira mu kizikiza; emisingi gy’ensi gyonna ginyeenyezebwa.
6 Jag har väl sagt att I ären gudar och allasammans den Högstes söner;
Njogedde nti, Muli bakatonda, era mwenna muli baana b’oyo Ali Waggulu Ennyo.
7 men I måsten dock dö, såsom människor dö, och falla, likaväl som var furste faller.»
“Naye mugenda kufa ng’abantu obuntu; muliggwaawo ng’abafuzi abalala bonna bwe baggwaawo.”
8 Ja, stå upp, o Gud; håll dom över jorden, ty med arvsrätt råder du över alla folk. Se Änglar i Ordförkl.
Ogolokoke, Ayi Katonda, olamule ensi; kubanga amawanga gonna gago.

< Psaltaren 82 >