< Psaltaren 82 >

1 En psalm av Asaf. Gud står i gudaförsamlingen, mitt ibland gudarna håller han dom:
Of Asaph. God stood in the synagoge of goddis; forsothe he demeth goddis in the myddil.
2 »Huru länge skolen I döma orätt och vara partiska för de ogudaktiga? (Sela)
Hou longe demen ye wickidnesse; and taken the faces of synneris?
3 Skaffen den arme och faderlöse rätt, given den betryckte och torftige rättvisa.
Deme ye to the nedi man, and to the modirles child; iustifie ye the meke man and pore.
4 Befrien den arme och fattige, rädden honom från de ogudaktigas hand.
Raueische ye out a pore man; and delyuere ye the nedi man fro the hond of the synner.
5 Men de veta intet och hava intet förstånd, de vandra i mörker; jordens alla grundvalar vackla.
Thei knewen not, nether vndirstoden, thei goen in derknessis; alle the foundementis of erthe schulen be moued.
6 Jag har väl sagt att I ären gudar och allasammans den Högstes söner;
I seide, Ye ben goddis; and alle ye ben the sones of hiy God.
7 men I måsten dock dö, såsom människor dö, och falla, likaväl som var furste faller.»
But ye schulen die as men; and ye schulen falle doun as oon of the princis.
8 Ja, stå upp, o Gud; håll dom över jorden, ty med arvsrätt råder du över alla folk. Se Änglar i Ordförkl.
Ryse, thou God, deme thou the erthe; for thou schalt haue eritage in alle folkis.

< Psaltaren 82 >