Psaltaren 81
1 För sångmästaren, till Gittít; av Asaf.
Exultai a Deus, nossa fortaleza: jubilai ao Deus de Jacob.
2 Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud.
Tomai o saltério, e trazei o adufe, a harpa suave e o alaude.
3 Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.
Tocai a trombeta na lua nova, no tempo apontado da nossa solenidade.
4 Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag.
Porque isto era um estatuto para Israel, e uma ordenança do Deus de Jacob.
5 Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt.
Ordenou-o em José por testemunho, quando saira pela terra do Egito, onde ouvi uma língua que não entendia.
6 Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt:
Tirei de seus ombros a carga; as suas mãos foram livres das marmitas.
7 »Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.
Clamaste na angústia, e te livrei; respondi-te no lugar oculto dos trovões; provei-te nas águas de Meribah (Selah)
8 I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. (Sela)
Ouve-me, povo meu, e eu te atestarei: ah, Israel, se me ouvisses!
9 Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig!
Não haverá entre ti Deus alheio nem te prostrarás ante um Deus estranho.
10 Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud.
Eu sou o Senhor teu Deus, que te tirei da terra do Egito: abre bem a tua boca, e t'a encherei.
11 Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
Mas o meu povo não quis ouvir a minha voz, e Israel não me quis.
12 Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.
Pelo que eu os entreguei aos desejos dos seus próprios corações, e andaram nos seus mesmos conselhos.
13 Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag.
Oh! se o meu povo me tivesse ouvido! se Israel andasse nos meus caminhos!
14 O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar!
Em breve abateria os seus inimigos, e viraria a minha mão contra os seus adversários.
15 Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner.
Os que aborrecem ao Senhor ter-se-lhe-iam sujeitado, e o seu tempo seria eterno.
16 De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen. Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.»
E o sustentaria com o trigo mais fino, e te fartaria com o mel saído da pedra.
