Psaltaren 81
1 För sångmästaren, till Gittít; av Asaf.
Exultae a Deus, nossa fortaleza: jubilae ao Deus de Jacob.
2 Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud.
Tomae o psalterio, e trazei o adufe, a harpa suave e o alaude.
3 Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.
Tocae a trombeta na lua nova, no tempo apontado da nossa solemnidade.
4 Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag.
Porque isto era um estatuto para Israel, e uma ordenança do Deus de Jacob.
5 Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt.
Ordenou-o em José por testemunho, quando saira pela terra do Egypto, onde ouvi uma lingua que não entendia.
6 Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt:
Tirei de seus hombros a carga; as suas mãos foram livres das marmitas.
7 »Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.
Clamaste na angustia, e te livrei; respondi-te no logar occulto dos trovões; provei-te nas aguas de Meribah (Selah)
8 I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. (Sela)
Ouve-me, povo meu, e eu te attestarei: ah, Israel, se me ouvisses!
9 Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig!
Não haverá entre ti Deus alheio nem te prostrarás ante um Deus estranho.
10 Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud.
Eu sou o Senhor teu Deus, que te tirei da terra do Egypto: abre bem a tua bocca, e t'a encherei.
11 Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
Mas o meu povo não quiz ouvir a minha voz, e Israel não me quiz.
12 Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.
Pelo que eu os entreguei aos desejos dos seus proprios corações, e andaram nos seus mesmos conselhos.
13 Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag.
Oh! se o meu povo me tivesse ouvido! se Israel andasse nos meus caminhos!
14 O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar!
Em breve abateria os seus inimigos, e viraria a minha mão contra os seus adversarios.
15 Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner.
Os que aborrecem ao Senhor ter-se-lhe-hiam sujeitado, e o seu tempo seria eterno.
16 De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen. Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.»
E o sustentaria com o trigo mais fino, e te fartaria com o mel saido da pedra.
