Psaltaren 81

1 För sångmästaren, till Gittít; av Asaf.

Ho an’ ny mpiventy hira. Al-gitith. Nataon’ i Asafa. Mihobia ho an’ Andriamanitra herintsika; manaova feo fifaliana ho an’ Andriamanitr’ i Jakoba.

2 Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud.

Asandrato ny hira, ka velezo ny ampongatapaka, ary tendreo ny lokanga mahafinaritra mbamin’ ny valiha.

3 Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.

Tsofy ny anjomara amin’ ny volana; eny, amin’ ny feno-volana, dia amin’ ny andro firavoravoantsika.

4 Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag.

Fa lalàna ho an’ ny Isiraely izany, ary fitsipik’ Andriamanitr’ i Jakoba.

5 Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt.

Notendreny ho vavolombelona eo amin’ i Josefa izany, raha nandeha namely ny tany Egypta Izy; nandre teny tsy fantatro aho.

6 Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt:

Nampiala ny sorony tamin’ ny entana Aho; nitsahatra tsy nitondra sobiky ny tànany.

7 »Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.

Fony azom-pahoriana ianao, dia niantso Ahy, ka namonjy anao Aho; namaly anao tao amin’ ny fiafenan’ ny kotrokorana Aho, ary nizaha toetra anao tao amin’ ny ranon’ i Meriba. (Sela)

8 I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. (Sela)

Mihainoa, ry oloko, dia hambarako aminao; enga anie hihaino Ahy ianao, ry Isiraely.

9 Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig!

Aza asiana andriamani-kafa eo aminao; ary aza mivavaka amin’ ny andriamanitry ny firenena hafa.

10 Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud.

Izaho no Jehovah Andriamanitrao, Izay nitondra anao niakatra avy tany amin’ ny tany Egypta; atanatanao ny vavanao, dia hofenoiko.

11 Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.

Fa tsy nihaino ny feoko ny oloko; ary ny Isiraely tsy nankato Ahy;

12 Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.

Ka dia navelako hanaraka ny ditry ny fony Izy, handehanany manaraka ny fisainan’ ny tenany.

13 Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag.

Enga anie ka hihaino Ahy ny oloko, dia handeha amin’ ny lalako ny Isiraely;

14 O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar!

Vetivety dia hampietry ny fahavalony Aho, ka hamerina ny tanako hamely ny rafiny;

15 Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner.

Izay mankahala an’ i Jehovah dia hikoy aminy, ka dia haharitra mandrakizay ny andron’ ny oloko;

16 De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen. Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.»

Ary hampihinana azy vary tsara indrindra Izy; eny, tantely avy amin’ ny vatolampy no hamokisako anao.