Psaltaren 81
1 För sångmästaren, till Gittít; av Asaf.
Untuk pemimpin biduan. Menurut lagu: Gitit. Dari Asaf. Bersorak-sorailah bagi Allah, kekuatan kita, bersorak-soraklah bagi Allah Yakub.
2 Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud.
Angkatlah lagu, bunyikanlah rebana, kecapi yang merdu, diiringi gambus.
3 Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.
Tiuplah sangkakala pada bulan baru, pada bulan purnama, pada hari raya kita.
4 Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag.
Sebab hal itu adalah suatu ketetapan bagi Israel, suatu hukum dari Allah Yakub.
5 Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt.
Sebagai suatu peringatan bagi Yusuf ditetapkan-Nya hal itu, pada waktu Ia maju melawan tanah Mesir. Aku mendengar bahasa yang tidak kukenal:
6 Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt:
"Aku telah mengangkat beban dari bahunya, tangannya telah bebas dari keranjang pikulan;
7 »Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.
dalam kesesakan engkau berseru, maka Aku meluputkan engkau; Aku menjawab engkau dalam persembunyian guntur, Aku telah menguji engkau dekat air Meriba. (Sela)
8 I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. (Sela)
Dengarlah hai umat-Ku, Aku hendak memberi peringatan kepadamu; hai Israel, jika engkau mau mendengarkan Aku!
9 Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig!
Janganlah ada di antaramu allah lain, dan janganlah engkau menyembah kepada allah asing.
10 Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud.
Akulah TUHAN, Allahmu, yang menuntun engkau keluar dari tanah Mesir: bukalah mulutmu lebar-lebar, maka Aku akan membuatnya penuh.
11 Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
Tetapi umat-Ku tidak mendengarkan suara-Ku, dan Israel tidak suka kepada-Ku.
12 Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.
Sebab itu Aku membiarkan dia dalam kedegilan hatinya; biarlah mereka berjalan mengikuti rencananya sendiri!
13 Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag.
Sekiranya umat-Ku mendengarkan Aku! Sekiranya Israel hidup menurut jalan yang Kutunjukkan!
14 O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar!
Seketika itu juga musuh mereka Aku tundukkan, dan terhadap para lawan mereka Aku balikkan tangan-Ku.
15 Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner.
Orang-orang yang membenci TUHAN akan tunduk menjilat kepada-Nya, dan itulah nasib mereka untuk selama-lamanya.
16 De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen. Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.»
Tetapi umat-Ku akan Kuberi makan gandum yang terbaik dan dengan madu dari gunung batu Aku akan mengenyangkannya."
