< Psaltaren 81 >
1 För sångmästaren, till Gittít; av Asaf.
Kuom jatend wer. Wer mower kaluwore gi Gitith. Mar Asaf. Weruru matek gi mor ne Nyasaye mamiyowa teko, gouru koko matek ne Nyasach Jakobo!
2 Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud.
Chakuru wer, yiekuru oyieke; gweluru nyatiti gi asili mamit.
3 Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.
Gouru tung im ka dwe manyien ochakore, ma en ka dwe osetegno, e odiechiengʼ mar Nyasiwa mogen.
4 Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag.
Ma en gima ochuno jo-Israel; chik ma Nyasach Jakobo nogolo.
5 Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt.
Kane Nyasaye mirima omako gi jo-Misri, to ne ogure kaka chik ne Josef. Ne awinjo dwol ma ok angʼeyo kuma oaye kawacho kama:
6 Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt:
“Ne agolo tingʼ mapek e gokgi, mi lwetgi nogony e tingʼo atonge.
7 »Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.
Ne iluongo ka in e chandruok mi akonyi, ne adwoki gi ei boche polo, kendo ne atemi e tie pige mag Meriba. (Sela)
8 I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. (Sela)
“Winjuru wach, yaye joga, to abiro siemou, abiro siemou ka uikoru mar winja, yaye Israel.
9 Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig!
Kik ubed gi nyasaye ma wendo e dieru, kendo kik ukulru ne nyasaye ma ukia.
10 Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud.
An Jehova Nyasaye, ma Nyasachu, mane ogolou Misri. Ngʼamuru dhou malach mondo apongʼe.
11 Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
“To joga nodagi winjo dwonda kendo Israel nodagi timo kaka achikogi.
12 Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.
Omiyo ne aweyogi nikech chunygi ne tek, kendo negiluwo yoregi giwegi.
13 Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag.
“Ka dine joga yie winja, ka dine Israel yie lu yorena,
14 O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar!
mano kaka dine atieko wasikgi piyo piyo kendo dine agoyo joma kedo kodgi gi lweta!
15 Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner.
Joma ochayo Jehova Nyasaye dine okulorene gi luoro, kendo kum margi osiko nyaka chiengʼ.
16 De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen. Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.»
To un dine apidhou gi ngano maber mogik, kendo dine aromou gi mor kich ma athodho e lwanda.”