Psaltaren 80
1 För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.
Pastire Izrailjev, èuj! koji vodiš sinove Josifove kao ovce, koji sjediš na heruvimima, javi se!
2 Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.
Pred Jefremom i Venijaminom i Manasijom probudi krjepost svoju, i hodi da nam pomožeš.
3 Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.
Bože! povrati nas, neka zasja lice tvoje da se spasemo!
4 Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
Gospode, Bože nad vojskama! dokle æeš se gnjeviti kad te moli narod tvoj?
5 HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?
Hraniš ih hljebom suznijem, i pojiš ih suzama trostrukom mjerom.
6 Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.
Uèinio si da se oko nas svaðaju susjedi naši, i neprijatelji se naši smiju meðu sobom.
7 Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.
Bože nad vojskama! povrati nas, neka zasja lice tvoje da se spasemo!
8 Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
Iz Misira si prenio èokot, izagnao narode, i posadio ga.
9 Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.
Okrèio si za nj, i on pusti žile, i zauze svu zemlju.
10 Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.
Gore se pokriše njegovijem sjenom, i loze su mu kao kedri Božiji.
11 Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;
Pustio je loze svoje do mora i ogranke svoje do rijeke.
12 det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.
Zašto si mu razvalio ogradu, da ga kida ko god proðe?
13 Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?
Gorski vepar podgriza ga, i poljska zvijer jede ga.
14 Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.
Bože nad vojskama! obrati se, pogledaj s neba i vidi, i obiði vinograd ovaj,
15 Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.
Sad ovaj, koji je posadila desnica tvoja, i sina, kojega si ukrijepio sebi!
16 Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.
Popaljen je ognjem, isjeèen, od strašnoga pogleda tvojega propade.
17 Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.
Neka bude ruka tvoja nad èovjekom desnice tvoje, nad sinom èovjeèijim kojega si utvrdio sebi!
18 Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.
I neæemo otstupiti od tebe, oživi nas, i ime tvoje prizivaæemo.
19 Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn. HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
Gospode, Bože nad vojskama! povrati nas, neka zasja lice tvoje, da se spasemo!
