< Psaltaren 8 >
1 För sångmästaren, till Gittít; en psalm av David.
Psalmus David, in finem, pro torcularibus. Domine Dominus noster, quam admirabile est nomen tuum in universa terra! Quoniam elevata est magnificentia tua, super caelos.
2 HERRE, vår Herre, huru härligt är icke ditt namn över hela jorden, du som har satt ditt majestät på himmelen!
Ex ore infantium et lactentium perfecisti laudem propter inimicos tuos, ut destruas inimicum et ultorem.
3 Av barns och spenabarns mun har du upprättat en makt, för dina ovänners skull, till att nedslå fienden och den hämndgirige.
Quoniam videbo caelos tuos, opera digitorum tuorum: lunam et stellas, quae tu fundasti.
4 När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna, som du har berett,
Quid est homo, quod memor es eius? aut filius hominis, quoniam visitas eum?
5 vad är då en människa, att du tänker på henne, eller en människoson, att du låter dig vårda om honom.
Minuisti eum paulominus ab angelis, gloria et honore coronasti eum:
6 Dock gjorde du honom nästan till ett gudaväsen; med ära och härlighet krönte du honom.
et constituisti eum super opera manuum tuarum.
7 Du satte honom till herre över dina händers verk; allt lade du under hans fötter:
Omnia subiecisti sub pedibus eius, oves et boves universas: insuper et pecora campi.
8 får och oxar, allasammans, så ock vildmarkens djur,
Volucres caeli, et pisces maris, qui perambulant semitas maris.
9 fåglarna under himmelen och fiskarna i havet, vad som vandrar havens vägar. HERRE, vår Herre, huru härligt är icke ditt namn över hela jorden!
Domine Dominus noster, quam admirabile est nomen tuum in universa terra!