Psaltaren 8

1 För sångmästaren, till Gittít; en psalm av David.

Ó, Drottinn Guð, mikið er nafn þitt! Jörðin er full af dýrð þinni og himnarnir endurspegla mikilleik þinn.

2 HERRE, vår Herre, huru härligt är icke ditt namn över hela jorden, du som har satt ditt majestät på himmelen!

Þú hefur kennt börnum að lofsyngja þér. Fyrirmynd þeirra og vitnisburður þaggi niður í óvinum þínum og valdi þeim skömm.

3 Av barns och spenabarns mun har du upprättat en makt, för dina ovänners skull, till att nedslå fienden och den hämndgirige.

Þegar ég horfi á himininn og skoða verk handa þinna, tunglið og stjörnurnar sem þú hefur skapað –

4 När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna, som du har berett,

þá undrast ég að þú skulir minnast mannsins, láta þér umhugað um mannanna börn.

5 vad är då en människa, att du tänker på henne, eller en människoson, att du låter dig vårda om honom.

Og líka, að þú lést manninn verða litlu minni en Guð! Krýndir hann sæmd og heiðri!

6 Dock gjorde du honom nästan till ett gudaväsen; med ära och härlighet krönte du honom.

Þú hefur sett hann yfir allt sem þú hefur skapað, allt er honum undirgefið:

7 Du satte honom till herre över dina händers verk; allt lade du under hans fötter:

Uxar og allur annar fénaður, villidýrin

8 får och oxar, allasammans, så ock vildmarkens djur,

fuglar og fiskar, já, allt sem í sjónum syndir.

9 fåglarna under himmelen och fiskarna i havet, vad som vandrar havens vägar. HERRE, vår Herre, huru härligt är icke ditt namn över hela jorden!

Ó, Drottinn Guð, hversu dýrlegt er nafn þitt um alla jörðina!