Psaltaren 79
1 En psalm av Asaf. Gud, hedningarna hava fallit in i din arvedel, de hava orenat ditt heliga tempel, de hava gjort Jerusalem till en stenhop.
O God, the nations have come into thine inheritance. They have defiled thy holy temple. They have laid Jerusalem in heaps.
2 De hava givit dina tjänares kroppar till mat åt himmelens fåglar, dina frommas kött åt markens djur.
They have given the dead bodies of thy servants to be food to the birds of the heavens, the flesh of thy sanctified to the beasts of the earth.
3 De hava utgjutit deras blod såsom vatten, runt omkring Jerusalem, och ingen fanns, som begrov dem.
They have shed their blood like water round about Jerusalem, and there was none to bury them.
4 Vi hava blivit till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
We have become a reproach to our neighbors, a scoffing and derision to those who are round about us.
5 Huru länge, o HERRE, skall du så oavlåtligen vredgas, huru länge skall din nitälskan brinna såsom eld?
How long, O Jehovah? Will thou be angry forever? Shall thy jealousy burn like fire?
6 Utgjut din förtörnelse över hedningarna, som ej känna dig, och över de riken som icke åkalla ditt namn.
Pour out thy wrath upon the nations that do not know thee, and upon the kingdoms that do not call upon thy name.
7 Ty de hava uppätit Jakob, och hans boning hava de förött.
For they have devoured Jacob, and laid waste his habitation.
8 Tänk ej, oss till men, på förfädernas missgärningar, låt din barmhärtighet snarligen komma oss till mötes, ty vi äro i stort elände.
Do not remember against us the iniquities of our forefathers. Let thy tender mercies speedily meet us, for we are brought very low.
9 Hjälp oss, du vår frälsnings Gud, för ditt namns äras skull; rädda oss och förlåt oss våra synder för ditt namns skull.
Help us, O God of our salvation, for the glory of thy name. And deliver us, and forgive our sins, for thy name's sake.
10 Varför skulle hedningarna få säga: »Var är nu deras Gud?» Låt det inför våra ögon bliva kunnigt på hedningarna huru du hämnas dina tjänares utgjutna blod.
Why should the nations say, Where is their God? Let the avenging of the blood of thy servants which is shed be known among the nations in our sight.
11 Låt de fångnas klagan komma inför ditt ansikte, låt efter din arms väldighet dödens barn bliva vid liv.
Let the sighing of the prisoner come before thee. According to the greatness of thy power preserve thou those who are appointed to death,
12 Och giv våra grannar sjufalt tillbaka i deras sköte den smädelse varmed de hava smädat dig, Herre.
and render to our neighbors sevenfold into their bosom their reproach with which they have reproached thee, O Lord,
13 Men vi som äro ditt folk och får i din hjord, vi vilja tacka dig evinnerligen, vi vilja förtälja ditt lov från släkte till släkte.
so we thy people and sheep of thy pasture will give thee thanks forever. We will show forth thy praise to all generations.
