< Psaltaren 78 >
1 En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
Masikiri raAsafi. Haiwa vanhu vangu, inzwai kudzidzisa kwangu; teererai mashoko omuromo wangu.
2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
Ndichashamisa muromo wangu nditaure nomufananidzo, ndichataura zvinhu zvakavanzika, zvinhu zvakare kare,
3 Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
zvatakanzwa nezvatakaziva, zvatakaudzwa namadzibaba edu.
4 det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
Hatingazozvivanziri vana vavo; tichaudza rudzi runotevera mabasa angarumbidzwa aJehovha, simba rake, nezvishamiso zvaakaita.
5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
Akatema zvirevo zvaJakobho akasimbisa murayiro muIsraeri, waakarayira madzitateguru edu kuti vadzidzise vana vavo,
6 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
kuti rudzi runotevera ruzvizive, kunyange vana vachazoberekwa, naivo vagozoudzawo vana vavo.
7 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
Ipapo vachavimba naMwari wavo uye havangazokanganwi mabasa ake asi vachazochengeta mirayiro yake.
8 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
Havazofanani namadzitateguru avo, rudzi rwakanga rwakasindimara uye rwaimumukira, mwoyo yavo yakanga isingateereri Mwari, mweya yavo yakanga isina kutendeka kwaari.
9 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
Vanhu vokwaEfuremu, kunyange vakanga vakapakata uta, vakadzokera shure pazuva rokurwa;
10 De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
havana kuchengeta sungano yaMwari, uye vakaramba kufamba maererano nomurayiro wake.
11 De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
Vakakanganwa zvaakaita, zvishamiso zvaakavaratidza.
12 Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
Akaita zviratidzo pamberi pamadzibaba avo munyika yeIjipiti, mudunhu reZoani.
13 Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
Akapamura gungwa akavayambutsa napakati; akaita kuti mvura imire yakasimba sorusvingo.
14 Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
Akavatungamirira negore masikati, uye nechiedza chomoto usiku hwose.
15 Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
Akapamura ruware mugwenga akavapa mvura yakawanda seyamakungwa;
16 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
akabudisa hova dzemvura paruware akaita kuti iyerere seyenzizi.
17 Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
Asi vakaramba vachingomutadzira, vachimukira Wokumusoro-soro mugwenga.
18 De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
Vakaedza Mwari nobwoni vachimugombedzera kuti avape zvokudya zvavaipanga.
19 Och de talade mot Gud, de sade: »Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
Vakapopotera Mwari, vachiti, “Ko, Mwari angawadzira tafura mugwenga here?
20 Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?»
Paakarova dombo, mvura yakatubuka, uye hova dzakayerera mvura zhinji. Asi angagona kutipawo zvokudya here? Angavigira vanhu vake nyama here?”
21 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
Jehovha akati avanzwa, akatsamwa zvikuru kwazvo; moto wake ukaveserwa Jakobho, uye hasha dzake dzikamukira Israeri,
22 eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
nokuti havana kutenda muna Mwari kana kuvimba nokurwira kwake.
23 Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
Asi akarayira matenga kumusoro akazarura makonhi okumatenga;
24 han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
akanayisa mana kuti vanhu vadye, akavapa zviyo zvokudenga.
25 Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
Vanhu vakadya chingwa chavatumwa; akavatumira zvokudya zvose zvavaigona kudya.
26 Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
Akazarura mhepo yokumabvazuva kubva kudenga, uye akafambisa mhepo yakabva zasi nesimba rake.
27 Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
Akavanayisira nyama pamusoro pavo seguruva, shiri dzinobhururuka dzakaita sejecha rokumhenderekedzo yegungwa.
28 han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
Akaita kuti dziburukire mumisasa yavo, dzakapoteredza matende avo ose.
29 Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
Vakadya kusvikira vaguta kwazvo, nokuti akanga avapa zvavakanga vachipanga.
30 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
Asi vasati vafuratira chokudya chavaikarira, kunyange pachakanga chichiri pamiromo yavo,
31 då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
kutsamwa kwaMwari kwakavamukira; akauraya vakanga vakanyanya kusimba pakati pavo, akaparadza majaya eIsraeri.
32 Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
Kunyange zvakadaro, vakaramba vachingotadza; kunyange zvazvo zviratidzo zvake izvi zvaivapo, havana kutenda.
33 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
Saka akagumisa mazuva avo nezvisina maturo, uye makore avo mukutya.
34 När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
Pose pavaiurayiwa naMwari, ndipo pavaimutsvaka; vaishingairira kudzokerazve kwaari.
35 De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
Vakarangarira kuti Mwari ndiye Dombo ravo, kuti Mwari Wokumusoro-soro ndiye Mudzikinuri wavo.
36 och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
Asizve vaingomubata kumeso nemiromo yavo, vachimurevera nhema nendimi dzavo;
37 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
mwoyo yavo yakanga isina kutendeka kwaari, vakanga vasina kutendeka pasungano yake.
38 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
Kunyange zvakadaro iye akavanzwira tsitsi; akavakanganwira kuipa kwavo akasavaparadza. Nguva nenguva akadzora kutsamwa kwake, uye haana kumutsa hasha dzake dzose.
39 Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
Akarangarira kuti ivo vaingova nyama bedzi, mhepo inopfuura isingadzoki.
40 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
Vakamumukira mugwenga kazhinji sei, uye vakamuitisa shungu murenje!
41 Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
Vakaedza Mwari vamuedzazve; vakagumbusa Iye Mutsvene waIsraeri.
42 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
Havana kurangarira simba rake, zuva raakavadzikinura kubva pamudzvinyiriri,
43 då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
zuva raakaratidza zviratidzo zvake zvinoshamisa muIjipiti, zvishamiso zvake mudunhu reZoani.
44 Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
Akashandura nzizi dzavo dzikava ropa; havana kugona kunwa muhova dzavo.
45 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
Akavatumira mapupira enhunzi dzikavaparadza, uye matatya akavaparadza zvikuru.
46 Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
Akapa zviyo zvavo kumagutaguta nezvibereko zvavo kumhashu.
47 han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
Akaparadza mazambiringa avo nechimvuramabwe, uye namaonde emionde yavo nechando.
48 han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
Mombe dzavo akadziisa kuchimvuramabwe, nezvipfuwo zvavo kukurova kwemheni.
49 Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
Akaregedzera kutsamwa kwake kukuru pamusoro pavo, hasha dzake, shungu dzake noukasha hwake, boka ravatumwa vokuparadza.
50 Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
Akagadzira nzira yokutsamwa kwake; haana kuponesa mweya yavo parufu asi akavaisa kudenda.
51 Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
Akauraya matangwe ose eIjipiti, chibereko chokutanga chomurume pamatende aHamu.
52 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
Asi akabudisa vanhu vake seboka ramakwai; akavatungamirira samakwai nomugwenga.
53 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
Akavafambisa norugare, asi gungwa rakamedza vavengi vavo.
54 Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
Saizvozvo akavasvitsa kumuganhu wenyika yake tsvene, kunyika yamakomo yaakatora noruoko rwake rworudyi.
55 Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
Akadzinga ndudzi mberi kwavo, akagovera nyika yavo kwavari senhaka; akagarisa rudzi rwaIsraeri mudzimba dzavo.
56 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
Asi vakaedza Mwari uye vakamukira Wokumusoro-soro; vakasachengeta zvirevo zvake.
57 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
Vakanga vasingazvirereki uye vasina kutendeka samadzibaba avo, vasingavimbiki souta hunonyengera.
58 De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
Vakamutsamwisa nenzvimbo dzavo dzakakwirira; vakamutsa godo rake nokuda kwezvifananidzo zvavo.
59 Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
Mwari akati avanzwa akatsamwa zvikuru kwazvo; akaramba Israeri zvachose.
60 Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
Akasiya tabhenakeri yeShiro, iyo tende yaakanga amisa pakati pavanhu.
61 han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
Akaendesa areka yesimba rake kuutapwa, kubwinya kwake mumaoko omuvengi.
62 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
Akaisa vanhu vake kumunondo; akatsamwira nhaka yake zvikuru kwazvo.
63 Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
Moto wakaparadza majaya avo, uye varandakadzi vavo vakashayiwa nziyo dzesvitsa;
64 Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
vaprista vavo vakanga vaiswa kumunondo, uye chirikadzi dzavo hadzina kugona kuchema.
65 Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
Ipapo Ishe akamuka somunhu anga akakotsira, somunhu amuka pakubatwa newaini.
66 Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
Akarova vavengi vake vakadzokera shure; akavanyadzisa nokusingaperi.
67 Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
Ipapo akaramba matende aJosefa, haana kusarudza rudzi rwaEfuremu;
68 Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
asi akasarudza rudzi rwaJudha, Gomo reZioni, raakada.
69 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
Akavaka nzvimbo yake tsvene senhare yakakwirira, senyika yaakasimbisa nokusingaperi.
70 Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
Akasarudza Dhavhidhi muranda wake, akamutora kumatanga amakwai;
71 Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
akamubvisa pakufudza makwai kuti ave mufudzi wavanhu vake Jakobho, vaIsraeri nhaka yake.
72 Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand. Se Makt i Ordförkl.
Uye Dhavhidhi akavafudza nokururama kwomwoyo; akavatungamirira namaoko ouchenjeri.