< Psaltaren 78 >

1 En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
Escutae a minha lei, povo meu: inclinae os vossos ouvidos ás palavras da minha bocca.
2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
Abrirei a minha bocca n'uma parabola; fallarei enigmas da antiguidade.
3 Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
As quaes temos ouvido e sabido, e nossos paes nol-as teem contado.
4 det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
Não as encobriremos aos seus filhos, mostrando á geração futura os louvores do Senhor, assim como a sua força e as maravilhas que fez.
5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
Porque elle estabeleceu um testemunho em Jacob, e poz uma lei em Israel, a qual deu aos nossos paes para que a fizessem conhecer a seus filhos.
6 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
Para que a geração vindoura a soubesse, os filhos que nascessem, os quaes se levantassem e a contassem a seus filhos.
7 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
Para que pozessem em Deus a sua esperança, e se não esquecessem das obras de Deus, mas guardassem os seus mandamentos.
8 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
E não fossem como seus paes, geração contumaz e rebelde, geração que não regeu o seu coração, e cujo espirito não foi fiel com Deus
9 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
Os filhos de Ephraim, armados e trazendo arcos, viraram costas no dia da peleja.
10 De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
Não guardaram o concerto de Deus, e recusaram andar na sua lei.
11 De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
E esqueceram-se das suas obras e das maravilhas que lhes fizera ver.
12 Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
Maravilhas que elle fez á vista de seus paes na terra do Egypto, no campo de Zoan.
13 Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
Dividiu o mar, e os fez passar por elle; fez com que as aguas parassem como n'um montão.
14 Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
De dia os guiou por uma nuvem, e toda a noite por uma luz de fogo.
15 Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
Fendeu as penhas no deserto; e deu-lhes de beber como de grandes abysmos.
16 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
Fez sair fontes da rocha, e fez correr as aguas como rios.
17 Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
E ainda proseguiram em peccar contra elle, provocando ao Altissimo na solidão.
18 De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
E tentaram a Deus nos seus corações, pedindo carne para o seu appetite.
19 Och de talade mot Gud, de sade: »Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
E fallaram contra Deus, e disseram: Acaso pode Deus preparar-nos uma mesa no deserto?
20 Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?»
Eis que feriu a penha, e aguas correram d'ella; rebentaram ribeiros em abundancia: poderá tambem dar-nos pão, ou preparar carne para o seu povo?
21 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
Pelo que o Senhor os ouviu, e se indignou: e accendeu um fogo contra Jacob, e furor tambem subiu contra Israel;
22 eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
Porquanto não creram em Deus, nem confiaram na sua salvação:
23 Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
Ainda que mandara ás altas nuvens, e abriu as portas dos céus,
24 han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
E chovera sobre elles o manná para comerem, e lhes dera do trigo do céu.
25 Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
O homem comeu o pão dos anjos; elle lhes mandou comida a fartar.
26 Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
Fez ventar o vento do oriente nos céus, e o trouxe do sul com a sua força.
27 Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
E choveu sobre elles carne como pó, e aves d'azas como a areia do mar.
28 han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
E as fez cair no meio do seu arraial, ao redor de suas habitações.
29 Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
Então comeram e se fartaram bem; pois lhes cumpriu o seu desejo.
30 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
Não refreiaram o seu appetite. Ainda lhes estava a comida na bocca,
31 då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
Quando a ira de Deus desceu sobre elles, e matou os mais gordos d'elles, e feriu os escolhidos d'Israel.
32 Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
Com tudo isto ainda peccaram, e não deram credito ás suas maravilhas.
33 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
Pelo que consumiu os seus dias na vaidade e os seus annos na angustia.
34 När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
Quando os matava, então o procuravam; e voltavam, e de madrugada buscavam a Deus.
35 De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
E se lembravam de que Deus era a sua rocha, e o Deus Altissimo o seu Redemptor.
36 och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
Todavia lisongeavam-n'o com a bocca, e com a lingua lhe mentiam.
37 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
Porque o seu coração não era recto para com elle, nem foram fieis no seu concerto.
38 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
Porém elle, que é misericordioso, perdoou a sua iniquidade: e não os destruiu, antes muitas vezes desviou d'elles o seu furor, e não despertou toda a sua ira
39 Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
Porque se lembrou de que eram de carne, vento que vae e não torna.
40 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
Quantas vezes o provocaram no deserto, e o molestaram na solidão!
41 Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
Voltaram atraz, e tentaram a Deus; e limitaram o Sancto d'Israel.
42 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
Não se lembraram da sua mão, nem do dia em que os livrou do adversario:
43 då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
Como obrou os seus signaes no Egypto, e as suas maravilhas no campo de Zoan;
44 Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
E converteu os seus rios em sangue, e as suas correntes, para que não podessem beber.
45 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
Enviou entre elles enxames de moscas que os consumiram, e rãs que os destruiram.
46 Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
Deu tambem ao pulgão a sua novidade, e o seu trabalho aos gafanhotos.
47 han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
Destruiu as suas vinhas com saraiva, e os seus sycomoros com pedrisco.
48 han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
Tambem entregou o seu gado á saraiva, e os seus rebanhos ás brazas ardentes.
49 Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
Lançou sobre elles o ardor da sua ira, furor, indignação, e angustia, mandando maus anjos contra elles.
50 Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
Preparou caminho á sua ira; não retirou as suas almas da morte, mas entregou á pestilencia as suas vidas.
51 Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
E feriu a todo o primogenito no Egypto, primicias da sua força nas tendas de Cão.
52 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
Mas fez com que o seu povo saisse como ovelhas, e os guiou pelo deserto como um rebanho.
53 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
E os guiou com segurança, que não temeram; mas o mar cobriu os seus inimigos.
54 Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
E o trouxe até ao termo do seu sanctuario, até este monte que a sua dextra adquiriu.
55 Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
E expulsou as nações de diante d'elles, e as partiu em herança por linha, e fez habitar em suas tendas as tribus d'Israel.
56 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
Comtudo tentaram e provocaram o Deus altissimo, e não guardaram os seus testemunhos.
57 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
Mas retiraram-se para traz, e portaram-se infielmente como seus paes: viraram-se como um arco enganoso.
58 De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
Pois o provocaram á ira com os seus altos, e moveram o seu zelo com as suas imagens de esculptura.
59 Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
Deus ouviu isto e se indignou; e aborreceu a Israel em grande maneira.
60 Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
Pelo que desamparou o tabernaculo em Silo, a tenda que estabeleceu entre os homens.
61 han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
E deu a sua força ao captiveiro; e a sua gloria á mão do inimigo.
62 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
E entregou o seu povo á espada; e se enfureceu contra a sua herança.
63 Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
O fogo consumiu os seus mancebos, e as suas donzellas não foram dadas em casamento.
64 Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
Os seus sacerdotes cairam á espada, e as suas viuvas não fizeram lamentação.
65 Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
Então o Senhor despertou, como quem acaba de dormir, como um valente que se alegra com o vinho.
66 Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
E feriu os seus adversarios por detraz, e pôl-os em perpetuo desprezo.
67 Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
Além d'isto, recusou o tabernaculo de José, e não elegeu a tribu d'Ephraim.
68 Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
Antes elegeu a tribu de Judah; o monte de Sião, que elle amava.
69 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
E edificou o seu sanctuario como altos palacios, como a terra que fundou para sempre.
70 Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
Tambem elegeu a David seu servo, e o tirou dos apriscos das ovelhas:
71 Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
E o tirou do cuidado das que se achavam prenhes; para apascentar a Jacob, seu povo, e a Israel, sua herança.
72 Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand. Se Makt i Ordförkl.
Assim os apascentou, segundo a integridade do seu coração, e os guiou pela industria de suas mãos.

< Psaltaren 78 >