Psaltaren 78
1 En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
(아삽의 마스길) 내 백성이여, 내 교훈을 들으며 내 입의 말에 귀를 기울일지어다
2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
내가 입을 열고 비유를 베풀어서 옛 비밀한 말을 발표하리니
3 Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
이는 우리가 들은 바요 아는 바요 우리 열조가 우리에게 전한 바라
4 det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
우리가 이를 그 자손에게 숨기지 아니하고 여호와의 영예와 그 능력과 기이한 사적을 후대에 전하리로다
5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
여호와께서 증거를 야곱에게 세우시며 법도를 이스라엘에게 정하시고 우리 열조에게 명하사 저희 자손에게 알게 하라 하셨으니
6 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
이는 저희로 후대 곧 후생 자손에게 이를 알게 하고 그들은 일어나 그 자손에게 일러서
7 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
저희로 그 소망을 하나님께 두며 하나님의 행사를 잊지 아니하고 오직 그 계명을 지켜서
8 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
그 열조 곧 완고하고 패역하여 그 마음이 정직하지 못하며 그 심령은 하나님께 충성치 아니한 세대와 같지 않게 하려 하심이로다
9 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
에브라임 자손은 병기를 갖추며 활을 가졌으나 전쟁의 날에 물러갔도다
10 De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
저희가 하나님의 언약을 지키지 아니하고 그 율법 준행하기를 거절하며
11 De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
여호와의 행하신 것과 저희에게 보이신 기사를 잊었도다
12 Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
옛적에 하나님이 애굽 땅 소안 들에서 기이한 일을 저희 열조의 목전에서 행하셨으되
13 Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
저가 바다를 갈라 물을 무더기 같이 서게 하시고 저희로 지나게 하셨으며
14 Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
낮에는 구름으로 온 밤에는 화광으로 인도하셨으며
15 Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
광야에서 반석을 쪼개시고 깊은 수원에서 나는 것 같이 저희에게 물을 흡족히 마시우셨으며
16 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
또 반석에서 시내를 내사 물이 강 같이 흐르게 하셨으나
17 Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
저희는 계속하여 하나님께 범죄하여 황야에서 지존자를 배반하였도다
18 De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
저희가 저희 탐욕대로 식물을 구하여 그 심중에 하나님을 시험하였으며
19 Och de talade mot Gud, de sade: »Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
그 뿐 아니라 하나님을 대적하여 말하기를 하나님이 광야에서 능히 식탁을 준비하시랴
20 Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?»
저가 반석을 쳐서 물을 내시매 시내가 넘쳤거니와 또 능히 떡을 주시며 그 백성을 위하여 고기를 예비하시랴 하였도다
21 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
그러므로 여호와께서 듣고 노하심이여 야곱을 향하여 노가 맹렬하며 이스라엘을 향하여 노가 올랐으니
22 eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
이는 하나님을 믿지 아니하며 그 구원을 의지하지 아니한 연고로다
23 Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
그러나 저가 오히려 위의 궁창을 명하시며 하늘 문을 여시고
24 han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
저희에게 만나를 비같이 내려 먹이시며 하늘 양식으로 주셨나니
25 Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
사람이 권세 있는 자의 떡을 먹음이여 하나님이 식물을 충족히 주셨도다
26 Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
저가 동풍으로 하늘에서 일게 하시며 그 권능으로 남풍을 인도하시고
27 Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
저희에게 고기를 티끌같이 내리시니 곧 바다 모래 같은 나는 새라
28 han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
그 진중에 떨어지게 하사 그 거처에 둘리셨도다
29 Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
저희가 먹고 배불렀나니 하나님이 저희 소욕대로 주셨도다
30 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
저희가 그 욕심에서 떠나지 아니하고 저희 식물이 아직 그 입에 있을 때에
31 då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
하나님이 저희를 대하여 노를 발하사 저희 중 살진 자를 죽이시며 이스라엘의 청년을 쳐 엎드러뜨리셨도다
32 Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
그럴지라도 저희가 오히려 범죄하여 그의 기사를 믿지 아니하였으므로
33 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
하나님이 저희 날을 헛되이 보내게 하시며 저희 해를 두렵게 지내게 하셨도다
34 När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
하나님이 저희를 죽이실 때에 저희가 그에게 구하며 돌이켜 하나님을 간절히 찾았고
35 De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
하나님이 저희의 반석이시요 지존하신 하나님이 저희 구속자이심을 기억하였도다
36 och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
그러나 저희가 입으로 그에게 아첨하며 자기 혀로 그에게 거짓을 말하였으니
37 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
이는 하나님께 향하는 저희 마음이 정함이 없으며 그의 언약에 성실치 아니하였음이로다
38 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
오직 하나님은 자비하심으로 죄악을 사하사 멸하지 아니하시고 그 진노를 여러번 돌이키시며 그 분을 다 발하지 아니하셨으니
39 Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
저희는 육체 뿐이라 가고 다시 오지 못하는 바람임을 기억하셨음이로다
40 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
저희가 광야에서 그를 반항하며 사막에서 그를 슬프시게 함이 몇번인고
41 Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
저희가 돌이켜 하나님을 재삼 시험하며 이스라엘의 거룩한 자를 격동하였도다
42 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
저희가 그의 권능을 기억지 아니하며 대적에게서 구속하신 날도 생각지 아니하였도다
43 då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
그 때에 하나님이 애굽에서 그 징조를, 소안 들에서 그 기사를 나타내사
44 Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
저희의 강과 시내를 피로 변하여 저희로 마실수 없게 하시며
45 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
파리 떼를 저희 중에 보내어 물게 하시고 개구리를 보내어 해하게 하셨으며
46 Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
저희의 토산물을 황충에게 주시며 저희의 수고한 것을 메뚜기에게 주셨으며
47 han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
저희 포도나무를 우박으로, 저희 뽕나무를 서리로 죽이셨으며
48 han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
저희 가축을 우박에, 저희 양떼를 번갯불에 붙이셨으며
49 Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
그 맹렬한 노와 분과 분노와 고난 곧 벌하는 사자들을 저희에게 내려 보내셨으며
50 Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
그 노를 위하여 치도하사 저희 혼의 사망을 면케 아니하시고 저희 생명을 염병에 붙이셨으며
51 Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
애굽에서 모든 장자 곧 함의 장막에 있는 그 기력의 시작을 치셨으나
52 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
자기 백성을 양 같이 인도하여 내시고 광야에서 양떼같이 지도하셨도다
53 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
저희를 안전히 인도하시니 저희는 두려움이 없었으나 저희 원수는 바다에 엄몰되었도다
54 Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
저희를 그 성소의 지경 곧 그의 오른손이 취하신 산으로 인도하시고
55 Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
또 열방을 저희 앞에서 쫓아 내시며 줄로 저희 기업을 분배하시고 이스라엘 지파로 그 장막에 거하게 하셨도다
56 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
그럴지라도 저희가 지존하신 하나님을 시험하며 반항하여 그 증거를 지키지 아니하며
57 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
저희 열조같이 배반하고 궤사를 행하여 속이는 활 같이 빗가서
58 De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
자기 산당으로 그 노를 격동하며 저희 조각한 우상으로 그를 진노케 하였으매
59 Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
하나님이 들으시고 분내어 이스라엘을 크게 미워하사
60 Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
실로의 성막 곧 인간에 세우신 장막을 떠나시고
61 han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
그 능력된 자를 포로에 붙이시며 자기 영광을 대적의 손에 붙이시고
62 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
그 백성을 또 칼에 붙이사 그의 기업에게 분내셨으니
63 Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
저희 청년은 불에 살라지고 저희 처녀에게는 혼인 노래가 없으며
64 Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
저희 제사장들은 칼에 엎드러지고 저희 과부들은 애곡하지 못하였도다
65 Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
때에 주께서 자다가 깬 자 같이 포도주로 인하여 외치는 용사 같이 일어나사
66 Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
그 대적들을 쳐 물리쳐서 길이 욕되게 하시고
67 Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
또 요셉의 장막을 싫어 버리시며 에브라임 지파를 택하지 아니하시고
68 Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
오직 유다 지파와 그 사랑하시는 시온산을 택하시고
69 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
그 성소를 산의 높음 같이, 영원히 두신 땅 같이 지으셨으며
70 Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
또 그 종 다윗을 택하시되 양의 우리에서 취하시며
71 Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
젖 양을 지키는 중에서 저희를 이끄사 그 백성인 야곱 그 기업인 이스라엘을 기르게 하셨더니
72 Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand. Se Makt i Ordförkl.
이에 저가 그 마음의 성실함으로 기르고 그 손의 공교함으로 지도하였도다
