< Psaltaren 78 >
1 En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
A poem of Asaph give ear to! O people my instruction my incline ear your to [the] words of mouth my.
2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
I will open in a parable mouth my I will pour forth riddles from antiquity.
3 Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
Which we have heard and we have known them and ancestors our they have recounted to us.
4 det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
Not we will hide - from descendants their to a generation later recounting [the] praises of Yahweh and might his and wonders his which he has done.
5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
And he established a testimony - in Jacob and a law he appointed in Israel which he commanded ancestors our to make known them to children their.
6 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
So that they may know - a generation later children [who] they will be born they will arise and may they recount [them] to children their.
7 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
So they may put in God confidence their and not they will forget [the] deeds of God and commandments his they will observe.
8 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
And not they will be - like ancestors their a generation stubborn and rebellious a generation [which] not it directed heart its and [which] not it was faithful with God spirit its.
9 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
[the] people of Ephraim [were] equipped of shooters of a bow they turned back on [the] day of battle.
10 De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
Not they kept [the] covenant of God and in law his they refused to walk.
11 De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
And they forgot deeds his and wonders his which he had shown them.
12 Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
Before ancestors their he did wonder[s] in [the] land of Egypt [the] region of Zoan.
13 Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
He split open [the] sea and he brought through them and he made to stand up [the] waters like a heap.
14 Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
And he guided them by the cloud by day and all the night by [the] light of a fire.
15 Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
He split open rocks in the wilderness and he gave [them] to drink like deeps much.
16 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
And he brought out streams from a rock and he made to flow down like rivers water.
17 Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
And they repeated again to sin to him by rebelling against [the] Most High in the dry region.
18 De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
And they put to [the] test God in heart their by requesting food for selves their.
19 Och de talade mot Gud, de sade: »Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
And they spoke against God they said ¿ is he able God to arrange a table in the wilderness.
20 Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?»
There! he struck a rock - and they flowed out waters and torrents they overflowed ¿ also food is he able to give or? will he prepare meat for people his.
21 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
Therefore - he heard Yahweh and he was furious and fire it was kindled in Jacob and also anger it went up in Israel.
22 eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
For not they trusted in God and not they trusted in salvation his.
23 Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
And he commanded clouds above and [the] doors of heaven he opened.
24 han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
And he rained down on them manna to eat and [the] grain of heaven he gave to them.
25 Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
Bread of mighty [ones] he ate everyone food he sent to them to satiety.
26 Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
He led out an east wind in the heavens and he led forth by strength his a south wind.
27 Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
And he rained down on them like dust meat and like [the] sand of [the] seas bird[s] of wing.
28 han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
And he made [them] fall in [the] midst of camp his around dwelling his.
29 Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
And they ate and they were satisfied exceedingly and desire their he brought to them.
30 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
Not they had become estranged from desire their still food their [was] in mouth their.
31 då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
And [the] anger of God - it went up in them and he killed among vigorous ones their and [the] young men of Israel he made bow down.
32 Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
In all this they sinned again and not they believed in wonders his.
33 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
And he brought to an end in futility days their and years their in sudden terror.
34 När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
If he killed them and they sought him and they returned and they sought earnestly God.
35 De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
And they remembered that God [was] rock their and God Most High [was] redeemer their.
36 och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
And they deceived him with mouth their and with tongue their they lied to him.
37 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
And heart their not [was] steadfast with him and not they were faithful in covenant his.
38 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
And he [was] compassionate - he atoned for iniquity and not he destroyed [them] and he increased to turn back anger his and not he stirred up all rage his.
39 Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
And he remembered that [were] flesh they a wind [which] goes and not it returns.
40 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
How often! they rebelled against him in the wilderness they grieved him in a desolate place.
41 Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
And they returned and they put to [the] test God and [the] holy [one] of Israel they pained.
42 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
Not they remembered hand his [the] day when he ransomed them from [the] opponent.
43 då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
When he performed in Egypt signs his and wonders his in [the] region of Zoan.
44 Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
And he turned into blood canals their and streams their not they drank!
45 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
He sent among them a swarm of flies and it devoured them and frog[s] and it ruined them.
46 Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
And he gave to the locust produce their and [the] result of toil their to the locust.
47 han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
He killed with hail vine[s] their and sycamore-fig trees their with a flood.
48 han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
And he delivered up to hail cattle their and livestock their to lightning bolts.
49 Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
He sent on them - [the] burning of anger his fury and indignation and trouble a band of angels of calamities.
50 Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
He made level a path for anger his not he kept back from death life their and life their to the pestilence he delivered up.
51 Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
And he struck down every firstborn in Egypt [the] beginning of manly vigor in [the] tents of Ham.
52 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
And he led out like sheep people his and he led them like flock in the wilderness.
53 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
And he guided them to security and not they were afraid and enemies their it covered the sea.
54 Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
And he brought them to [the] territory of holiness his [the] mountain which it had acquired right [hand] his.
55 Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
And he drove out from before them - nations and he made fall them by a measuring-line of inheritance and he caused to dwell in tents their [the] tribes of Israel.
56 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
And they put to [the] test and they rebelled against God Most High and testimonies his not they kept.
57 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
And they turned back and they acted treacherously like ancestors their they changed like a bow of deceit.
58 De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
And they provoked to anger him by high places their and by idols their they made jealous him.
59 Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
He heard God and he was furious and he rejected exceedingly Israel.
60 Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
And he abandoned [the] tabernacle of Shiloh [the] tent [which] he had pitched among humankind.
61 han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
And he gave to captivity strength his and splendor his in [the] hand of [the] opponent.
62 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
And he delivered up to the sword people his and with inheritance his he was furious.
63 Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
Young men its it consumed fire and young women its not they were praised.
64 Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
Priests its by the sword they fell and widows its not they wept.
65 Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
And he awoke like a sleeper - [the] Lord like a warrior overcome from wine.
66 Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
And he struck opponents his backwards a reproach of perpetuity he gave to them.
67 Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
And he rejected [the] tent of Joseph and [the] tribe of Ephraim not he chose.
68 Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
And he chose [the] tribe of Judah [the] mountain of Zion which he loved.
69 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
And he built like [the] high [things] sanctuary his like [the] earth [which] he founded it for ever.
70 Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
And he chose David servant his and he took him from [the] folds of sheep.
71 Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
From after nursing [sheep] he brought him to shepherd Jacob people his and Israel inheritance his.
72 Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand. Se Makt i Ordförkl.
And he shepherded them according to [the] integrity of heart his and with [the] skill of hands his he led them.