Psaltaren 75

1 För sångmästaren; »Fördärva icke»; en psalm, en sång av Asaf.

Til songmeisteren; «tyn ikkje»; ein salme av Asaf, ein song. Me prisar deg, Gud, me prisar, og nær er ditt namn, dei fortel um dine under.

2 Vi tacka dig, o Gud, vi tacka dig. Ditt namn är oss nära; man förtäljer dina under.

For «eg vil gripa den fastsette tid, eg, med rettferd vil eg døma.

3 »Om jag än bidar min tid, så dömer jag dock rätt.

Jordi og alle som bur der, kjem i røra, eg hev sett hennar stolpar fast.» (Sela)

4 Om än jorden är i upplösning med alla som bo därpå, så håller dock jag dess pelare stadiga.» (Sela)

Eg segjer til skrøytarane: «Skrøyt ikkje!» og til dei ugudlege: «Reis ikkje horn!

5 Jag säger till de övermodiga: »Varen icke övermodiga», och till de ogudaktiga: »Upphöjen ej hornet.»

Reis ikkje hornet dykkar høgt, gjer ikkje nakke og tala agelaust!»

6 Ja, upphöjen icke så högt edert horn, talen ej så hårdnackat vad fräckt är.

For ikkje frå aust eller frå vest, og ikkje heller frå fjell-øydemarki -

7 Ty icke från öster eller väster, ej heller från bergsöknen kommer hjälpen;

men Gud er den som dømer, den eine nedrar han, hin høgrar han.

8 nej, Gud är den som dömer; den ene ödmjukar han, den andre upphöjer han.

For eit staup er i Herrens hand med skumande vin, det er fullt av kryddevin, og han skjenkjer av det, ja, bermen skal dei suga til seg og drikka, alle dei ugudlege på jordi.

9 Ty en kalk är i HERRENS hand, den skummar av vin och är full av tillblandad dryck, och han skänker i därav; sannerligen, alla ogudaktiga på jorden måste dricka dess drägg i botten.

Men eg vil forkynna det æveleg, eg vil lovsyngja Jakobs Gud.

10 Men jag skall förkunna det evinnerligen, jag skall lovsjunga Jakobs Gud. Och de ogudaktigas alla horn skall jag få hugga av; men den rättfärdiges horn skola varda upphöjda.

Og alle horni på dei ugudlege vil eg hogga av; horni på den rettferdige skal reisa seg høgt.